X
Annons
X
Recension

Lars Lerin En stor portion Lars Lerin med extra allt

Det blir en mäktig upplevelse, men i längden också en smula tjatigt, tycker Dan Backman. Från utbombade syriska städer via snötäckta åkrar till brasilianska gatuhundar. I sal efter sal rymmer Liljevalchs hela Lars Lerins bildvärld i en tematiskt hängd utställning.

Foto: Lars Pehrson
Läs mer om Vårens konstutställningar 2018

Lars Lerin visades i stor skala på Waldemarsudde 2008. Redan då åtnjöt han den konstintresserade allmänhetens oreserverade kärlek. Sedan dess har han - via böcker, tv-serier, filmer och den egna konsthallen Sandgrund i Karlstad - fått ett ännu större genomslag och blivit den svenska konstens superstjärna. Berömd långt utanför konstvärlden och, något motvilligt, accepterad av konstetablissemanget. Fast det tog sin tid: när Angelica Knäpper ställde ut Lars Lerin 2010 var det fortfarande udda med en traditionell folkkär akvarellmålare på ett tungt Stockholmsgalleri.

När Mårten Castenfors nu bjudit in denna lågmält älskvärda värmlänning till Liljevalchs är det alltså givet att köerna kommer att ringla sig långa hela sommaren.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 6

Lars Lerin, ”Staden, 2014, akvarell.

Foto: Per-Erik Adamsson Bild 2 av 6

Lars Lerin, ”Fåglar”, 2011, akvarell.

Foto: Per-Erik Adamsson Bild 3 av 6

Lars Lerin, ”Bibliotek”, 2009, akvarell.

Foto: Hans Högberg Bild 4 av 6

Lars Lerin, ”Molnet”, 2014, akvarell.

Foto: Per-Erik Adamsson Bild 5 av 6

Lars Lerin framför sina många bilder av gathundar och katter fotograferade i Brasilien.

Foto: Lars Pehrson Bild 6 av 6
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X