Recension

”En standardspelning värd besöket”

I tider som dessa, när de omåttligt populära heavy metal-legendarerna besöker Sverige sisådär en gång om året, är det oundvikligt att vi förr eller senare får en Iron Maiden-konsert som uppfyller standardkraven, men inte så mycket mer.

Under strecket
Publicerad
ANDREAS CARLSSON/ROCKFOTO.NU
Foto: ANDREAS CARLSSON/ROCKFOTO.NU
Annons

Märk väl: Iron Maidens standard är hög, mycket hög. Det är en nivå de arbetat hårt för att uppnå de senaste 35 åren, och som gett valuta i form av en karriärmässig formtopp. Därmed är det storverk man förväntar sig – precis varenda gång som Bruce Dickinson löper in på scen med manskapet och Steve Harris leker prickskytt med basen.

Det är fortfarande ljust ute när bandet går på, vilket inte riktigt ger inledningen den push den behöver. Dessutom känns ljudet en nypa lågt. Satellite 15… The final frontier sätter igång spelningen och följs av Eldorado. Det är ingen Aces high-öppning direkt, men båda är kompetenta låtar från senaste albumet. Samma gäller för The talisman och Coming home. Däremellan tar Bruce Dickinson kål på ryktena att detta skulle vara Iron Maidens sista turné, information som tacksamt tas emot av de 56 000 besökarna.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons