”En smärre tidsresa”

Under strecket
Publicerad
Annons

Många, närmare bestämt 18 610 personer hade letat sig ut i ljummen julikväll för att lyssna på Ziggy Marleys återkomst till Gröna Lund. Det är cirka fjorton tusen mindre än pappa Bobs eviga publikrekord, på grund av säkerhetsbestämmelser oslagbart sedan den 17 juni 1980. Men det är ändå många för en artist som faktiskt inte haft någon ordentlig hitsingel på listorna sedan 1988 års debutsingel Tomorrow people. Ziggy är däremot begåvad med ett efternamn som gör att han kan klara sig gott på att harva runt på mindre kräsna landsbygds- och reggaefestivaler för resten av livet.

Musikaliskt är han tämligen ointressant, men detta gäller för övrigt stora delar av den djupt konservativa roots-reggaen där tiden stått stilla sedan Haile Selassies sista dagar kring mitten av 70-talet. Konsertens puls stiger visserligen under spår som Conscious party, Personal revolution och Wild and free, men inte ens Tomorrow people kan matcha det jubel som uppstår när han tar sig an pappas katalog med Get up, stand up som startskott.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons