Annons

En självklar rättighet att få säga nej till sex

Förslaget på ny lagstiftning kring sexualbrott missar att ta det viktiga steget där varje människa ges rätt att i varje stund säga nej till sex och bli respekterad, med lagens stöd. Låt oss hoppas att lagrådet nu ger regeringen bakläxa, skriver professor Madeleine Leijonhufvud som länge drivit frågan om samtycke.

Publicerad

Hur ska skyddet för människors sexuella integritet se ut? Det kan tyckas vara en teknisk fråga för jurister och politiker, men det är mycket mer än så. Det är en fråga som angår oss alla, unga och äldre, på vårt mest personliga plan. Det är en fråga som lägger ett ansvar på vuxenvärlden, som bestämmer vilket budskap de unga idag ska få om sex och samlevnad. Därför är det beslut som alliansregeringen, under djup oenighet, nu fattat och gått till lagrådet med, viktigt att uppmärkamma och debattera.

Idag skyddar lagen bara i vissa angivna situationer mot att utsättas för ofrivilliga samlag. Vi har visserligen kommit en bit på väg sedan jag och mina jämnåriga läste juridik: då var det fritt fram att våldta sin hustru. Nu skyddas alla från sex som genomförs med våld eller hot om brott. I regel skyddas man också från att bli använd för sex när man sover – men inte alltid, bara om det är ”otillbörligt”. I ett fall nyligen ansågs det ok att göra så mot någon som vid något tidigare tillfälle inte hade protesterat efteråt. Är man redlöst berusad, så att man inte märker vad som händer, ska man också vara skyddad, säger lagen. Men om då den misstänkte säger att man inte var redlös utan med på det hela, då ska domstolen utgå från att det var så. Ett praktfullt moment 22, som vår Högsta domstol lagt fast i den så kallade Tumbadomen från år 2004.

Annons
Annons
Annons
Annons