Annons

”En sista chans – sedan kallar vi på polis”

Demonstration utanför de ockuperade husen på Krukmakargatan den 18 september 1978. De som varit på sina arbeten under dagen hindras från att komma in i husen. Två dagar senare stormas husen och ockupationen är över. 
Demonstration utanför de ockuperade husen på Krukmakargatan den 18 september 1978. De som varit på sina arbeten under dagen hindras från att komma in i husen. Två dagar senare stormas husen och ockupationen är över.  Foto: Rolf Söderberg/TT

Husen började sjunka. Då ville ägaren riva byggnaderna på Krukmakargatan 6–12 i Stockholm. Den 1 april rapporterade SvD om ockupanterna i kvarteret Mullvaden som ville stoppa rivningen.

Under strecket
Publicerad

”Sista chansen till uppgörelse” skriver Lars Ryding den 1 april 1978 om ockupanterna i kvarteret Mullvaden på Södermalm. I april hade husen på Krukmakargatan 6–12 redan varit ockuperade i fem månader. Syftet var att ”ge ockupanterna en sista chans”. Sedan skulle man kalla på polis.

Husen på Krukmakargatan hade byggts under 1880-talet men när tunnelbanan byggdes förändrades grundvattnet och pålarna som husen vilade på ruttnade. Husen började sjunka. Ägaren, Svenska bostäder, ansåg att problemen var alltför dyra att åtgärda och föreslog rivning.

Annons
Annons
Annons