Hela denna artikel är en annons

En revolution på fyra hjul närmar sig

Omställningen av fordonsflottan är en av finansmarknadens hetaste områden. Biltillverkaren Tesla hör till de mer namnkunniga aktörerna, men även ett par svenska företag deltar i utvecklingen.

Tesla är ett av bolagen i Nordeas Klimatfond, som investerar i bolag som alla i någon utsträckning deltar i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Bild 1 av 1

Tesla är ett av bolagen i Nordeas Klimatfond, som investerar i bolag som alla i någon utsträckning deltar i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Bild 1 av 1
Tesla är ett av bolagen i Nordeas Klimatfond, som investerar i bolag som alla i någon utsträckning deltar i omställningen till ett mer hållbart samhälle.
Tesla är ett av bolagen i Nordeas Klimatfond, som investerar i bolag som alla i någon utsträckning deltar i omställningen till ett mer hållbart samhälle.

Tesla är ett av bolagen i Nordeas Klimatfond, som investerar i bolag som alla i någon utsträckning deltar i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Just “eco mobility” hör till en av fondens viktigaste fokusområden, enligt förvaltaren Thomas Sørensen.

– Vi ser dels en evolution av förbränningsmotorn, samtidigt som utvecklingen av helt elektriska fordon revolutionerar industrin. Det är två väldigt starka trender som båda bidrar till omställningen, säger Sørensen.

En annan deltagare i utvecklingen är svenska Scania, som nyligen såldes till Volkswagen. Södertäljeföretaget utvecklar en trådbunden lastbil för elektriska vägar – tester ska inledas i februari 2016 på Elväg Gävle.

– Det är inte möjligt att köra de stora transporterna såsom de tunga lastbilarna med hjälp av batterier. Därför måste man hitta elen på ett annat sätt och att mata el medan man kör är då en lösning vi tittar på, säger Nils-Gunnar Vågstedt, chef för hybridutveckling på Scania.

Kan halvera energiförbrukningen.

Att elektrifiera en väg antas kosta omkring 20 miljoner kronor per kilometer, men beräknas också kunna halvera energiförbrukningen.

– Det blir en ansenlig summa. Nyttan blir väldigt stor om det är många som kör på vägen. I och med att man sparar så enorma mängder energi så blir energibesparingen på en motorväg med tung trafik som är elektrifierad så pass stor att infrastrukturen är återbetald på kanske fem år. Det är otroligt snabbt för en infrastruktursatsning, säger Nils-Gunnar Vågstedt.

En annan som ser den här potentialen är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på avdelningen för miljösystemanalys vid Chalmers. Han tror att lösningen inte minst lämpar sig för vissa nischer.

– Jag tror att det kan vara vissa sträckor där större privata aktörer kan vara väldigt intresserade där man kör väldigt mycket specifika sorters lastbilstransporter. Både de som utvecklar vägarna och de som utvecklar bilarna vill vara med och lära sig. Gruvindustrin är ett exempel eftersom man kör väldigt mycket en viss sorts transport, säger han.

Utvecklar batteridriven buss

Ytterligare ett svenskt företag i branschen är Hybricon i Umeå. Bolagets ursprungliga idé var att konvertera dieselbussar till eldrift. Nu har de i stället utvecklat en helt ny batteridriven buss för stadstrafik. Bussen kan laddas vid en hållplats på mindre än fem minuter, och kan därefter köras en timma. I dag rullar Hybricon som en del av Umeås kollektivtrafik.

– Vi lanserade vår nya 18-metersbuss i Umeå för några månader sedan. Den bussen går mellan 22 och 24 timmar per dygn varje dag året om. 200 liter diesel plockar vi bort från gatan, på en buss, varje dag. Där ser man att man sparar som bussoperatör runt 400 000 kronor per elbuss varje år i förhållande till en dieselbuss, säger Peter Norrman, marknads- och försäljningschef på Hybricon.

Enligt Umeåbolaget kan kunderna räkna med en avskrivningstid på 12 till 15 år per buss, och att investeringen är lönsam redan efter tre till fyra år.

– Man behöver inte vara miljöaktivist för att förstå att det här är framtiden, säger Peter Norrman.

Elbussarnas tysta gång

Med det är inte bara ekonomiska incitament som lockar. I stadsmiljö är buller ett stort problem, och ett av Hybricons försäljningsargument är också elbussarnas tysta gång.

– Det största problemet en kommun har med stadstrafik är inte miljön utan buller. Det dyraste för en kommun är att bygga bort buller. Tittar man på Umeå så stänger man av vissa gator vissa tider på dygnet på grund av bullerkrav. Man måste alltså ändra turerna efter klockan, säger Norrman.

Det saknas dock inte utmaningar. Enligt Norrman har många kommunpolitiker redan tagit investeringar i dyra biogasanläggningar, vilket förhindrar satsningar på alternativ som ur miljösynpunkt – åtminstone enligt Hybricon – är bättre.

– Det kommer inga skarpa krav. Det är ingen som törs säga ”från och med det och det datumet får inga köra stadstrafik på fossila bränslen”. Hela samhället är byggt så här.
I bakgrunden hägrar regeringens visioner om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Björn Sandén på Chalmers är skeptisk, och ser 2050 som en mer sannolik gräns.

– Vi är ganska snart framme vid 2030. Det är bara 15 år bort. Många av de bilar man köper idag kommer fortfarande att rulla 2030. Därför är 2030 ytterst osannolikt. 2050 är en helt annan sak, då skulle fordonsflottan vara helt oberoende, säger han.

Läs mer om Nordeas Klimatfond som investerar i klimatfrågans lösningar.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas Faktablad och Informationsbroschyrer. Faktablad, Informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfosamt på Nordeas bankkontor.

Annons
Annons
Annons