Fredrik Svenaeus:En revolution för reproduktionen

Den tekniska utvecklingen på reproduktionens område ställer oss inför nya etiska utmaningar men ger oss också en mängd nya sätt att bli föräldrar på, i samkönade relationer, som ensamstående och i grupp. Snart kan det rentav bli möjligt att skaffa barn med sig själv.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En äggcell och en spermie kan utvinnas ur en och samma person.

Foto: WALTRAUD GRUBITZSCH/DPA/CORBIS
Annons

Föräldraskapets former förändras snabbt. Mamma, pappa, barn är numera bara ett av flera sätt på vilket människor väljer att leva tillsammans. I Sverige kommer ensamma kvinnor snart att få tillgång till donerade spermier för insemination. Svenska kvinnor har länge åkt utomlands – till exempel till Danmark – för att få sådan fertilitetsbehandling. Men trots att föräldrar numera kan vara självvalt ensamma eller leva tillsammans i homosexuella, i stället för heterosexuella, relationer förblir den biologiska basen för barnalstrandet traditionell. Det är en spermie från en mans testiklar och ett ägg från en kvinnas äggstockar som ger upphov till ett embryo, oavsett om det blir till i ett provrör eller i en kvinnans kropp. Det moderna föräldraskapet begränsas av den biologiska processen. Orättvist och omodernt kan många tycka. Vad sägs om att i stället få barn med sig själv? Eller att två kvinnor, eller två män, eller alla fyra tillsammans, skulle kunna få biologiska barn? Vore det inte en viktig utveckling i jämställdhetens och frihetens tecken som slutligen skulle bryta upp heteronormativitetens diktatur?

Annons

Sådana möjligheter befinner sig faktiskt runt hörnet. De beskrivs och analyseras i en pinfärsk artikel från Journal of Medical Ethics: ”Multiplex parenting: In vitro generated gametes and the generations to come” författad av César Palacios-González, John Harris och Giuseppe Testa. Möjligheterna till nya former av föräldraskap vad gäller det biologiska arvet bygger på en rad medicinska genombrott. Provrörsbefruktning har i allmänhetens ögon utvecklats till ett fullvärdigt alternativ till traditionell befruktning sedan den första ”konstgjorda” bebisen föddes i Storbritannien 1978. Surrogatmödraskap med provrörsembryon, där den havande och födande mamman alltså inte är biologisk mamma, har också blivit relativt vanligt sedan det genomfördes för första gången i USA 1985. Ett tredje viktigt genombrott för nya sätt att få barn är kloning, som innebär att ett embryo skapas genom att cellkärnan i en äggcell byts ut mot det genetiska materialet i en kroppscell. Fåret Dolly, den första däggdjursklonen, föddes 1996. Reproduktiv kloning har ännu inte utförts på människa, dels därför att det är svårt (kräver många försök), men framför allt för att det betraktas som moraliskt förkastligt och därför har förbjudits. Att ha en tvillingmamma eller tvillingpappa som ligger före en i tiden kan nog bli besvärligt.

Annons
Annons
Annons