Annons

”En ny folkomröstning undergräver demokratin”

Storbritanniens nya premiärminister och ledare för det konservativa partiet, Boris Johnson, vid sitt första regeringsmöte den 25 juli.
Storbritanniens nya premiärminister och ledare för det konservativa partiet, Boris Johnson, vid sitt första regeringsmöte den 25 juli. Foto: Aaron Chown/AP

Brexit är inte bara en kris, utan två. Det handlar förstås om britternas framtida relation till EU, men också om det egna landets demokrati. En lärdom att dra är faran med att använda folkomröstningar för taktiska politiska syften, skriver Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap.

Under strecket
Publicerad

Nicholas Aylott.

Foto: Ann Hartvig Bild 1 av 1

Storbritannien befinner sig i politisk kris. Det finns tyvärr ingen enkel utväg ur problematiken kring brexit. Men vi behöver reflektera över två brexit-relaterade kriser, för att förstå situationen och kanske därmed bidra till sökandet efter lösningar. Den första krisen är den uppenbara; det gäller den djupt kontroversiella, splittrande och omdiskuterade frågan om Storbritanniens förhållande till den Europeiska unionen. Den andra krisen rör landets demokratiska system – kanske britternas mest värdefulla tillgång.

Hur hamnade Storbritannien i detta läge? Det finns många svar på den frågan. Långsiktiga socioekonomiska förändringar har skapat eller återupplivat strukturella politiska konflikter. Där en person bor, hennes utbildningsnivå, hennes utsikter på arbetsmarknaden, hennes upplevelse av förändring orsakad av invandring: dessa och andra faktorer verkar samverka till en politisk polarisering. Det som i USA kallas ”kulturkrig” kan ses i många utvecklade länder med varierande intensitet. Särskilda slagfält utspelar sig kring specifika nationella frågor. Amerikaner har kommit att strida om Trump; svenskar om Sverigedemokraterna; britter om brexit.

Annons
Annons
Annons