Annons
X
Annons
X

En Norgehistoria om svensk forskning

REPLIK | INVANDRING

Det inlägg Elin Ørjasæter skrivit är illa underbyggd sensationalism.
Martin Hällsten

Elin Ørjasæter vill skapa en forskningsstiftelse med danska och norska forskare för att hjälpa till med svensk integrationsforskning. Självklart vore norska oljepengar till stor nytta och jag välkomnar danska och norska kollegor. Men att svenska forskare skulle ha så dåliga data att vi inte kan utföra relevant forskning, och därmed hamnar i låsta ideologiska positioner, stämmer inte.

Det bärande argumentet i Ørjasæters resonemang är att Sverige saknar data för att följa invandrares integration. Det påstås att Sverige bara har uppgifter om flyttar och inte uppgifter om födelseland. Detta är felaktigt, och välkänt för såväl svenska och nordiska forskare som arbetar med integrationsfrågor, dock inte för Ørjasæter. Exempelvis har SCB data både om individers födelseland och koppling mellan föräldrar och barn. Svensk forskning har använt dessa data under mycket lång tid.

Annons
X

Ørjasæter spetsar in sig på en rapport från FAFO, även om denna är knappast representativ för svensk integrationsforskning som helhet. I det svenska kapitlet i FAFO-rapporten används data från AKU, det vill säga SCB:s arbetskraftsundersökningar. Detta är en surveyundersökning med telefonintervjuer. I FAFO-rapporten (till exempel sidan 97) förs en nyanserad diskussion om olika datakällors för- och nackdelar, men Ørjasæter tolkar detta som att rapporten raljerar över svenska AKU-data.

Ett problem med registerdata, som Ørjasæter tycks föredra, är att det är svårt att veta om en person utan inkomstuppgift befinner sig i landet, och då är ekonomiskt marginaliserad, eller befinner sig utomlands. Här har AKU en fördel eftersom data bygger på individer som faktiskt finns i landet.

När det gäller AKU, menar Ørjasæter helt felaktigt att svenskspråkighet är ett krav för att delta. Självklart är det så att SCB använder flerspråkiga intervjuare eller tolkar. I princip finns det inget språk SCB inte kan intervjua på. Däremot är det så att bortfallet generellt är högre i mer utsatta befolkningsgrupper, och nuförtiden är det allmänt svårt att få tag i personer att intervjua på grund av övergången från fast till mobil telefoni, där kontantkort dominerar i mindre bemedlade befolkningsgrupper (vars telefonnummer sällan återfinns i våra elektroniska telefonkataloger). SCB är självklart medvetna om detta och viktar resultaten bland annat efter registeruppgifter (!) över födelselandsgrupper, kontrolluppgifter från skatteverket och om man varit inskriven vid arbetsförmedlingen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sammantaget behövs flera datakällor för att följa integrationen, vilket också är andemeningen i FAFO-rapportens nyanserade resonemang, en nyans som Ørjasæter helt missar.

    **Det inlägg **Elin Ørjasæter skrivit är illa underbyggd sensationalism. Innehållet är vilseledande och andas konspirationsteori.

    MARTIN HÄLLSTEN

    docent i sociologi vid Stockholms universitet

    Mer debatt om invandring:

    Läs även

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X