Kristoffer Leandoer:En människas stora uppgift är att lära sig se

”Mystikern Jan van Ruusebroec” av Antony van der Does, cirka 1622–80.
”Mystikern Jan van Ruusebroec” av Antony van der Does, cirka 1622–80.

Den flamländske medeltide mystikern Jan van Ruusbroec föredrog gemenskap framför ensamhet och byggde mycket av sitt tänkande på betydelsen av att vara ”vaken” och ”seende”. Nu introduceras han på svenska för första gången i en översättning av huvudverket ”Det andliga bröllopet”.

Under strecket
Publicerad
Annons

Det var i samband med de belgiska symbolisterna som jag första gången stötte på hans namn, då skrivet som Jan van Ruysbroek eller Ruysbroeck: den föredragna namnformen är numera Ruusbroec. Han var en medeltida flamländsk mystiker som levde 1293–1381 och fick tillnamnet ”den beundransvärde”. Vid femtio års ålder lämnade han sitt bekväma prästliv i Bryssel och flyttade ut i skogen i Soignies för att leva ett enkelt liv i eremitbostaden Groenendaal med två likasinnade vänner; en samvaro som så småningom formaliserades i skepnad av ett augustinerkloster, vars prior han blev. Ruusbroec må ha varit mystiker, men han varnade ständigt för att förlora sig i ensam kontemplation, vilket han såg som en form av egoism. Att förena inre skådande med ett aktivt vardagsliv i gemenskap med andra var ett uttalat ideal, som han kallade ”det gemensamma livet” (ghemeyne leven), och han inspirerade sin följare Geraert de Groote att stifta ”Det gemensamma livets bröder”.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons