Annons

Lisbeth Lindeborg:En lyckad kafékultur kräver sin tid

Runt år 1900 fanns 600 kaféer i Wien. I de aromdoftande lokalerna kunde gästerna ägna sig åt skapande, politisk debatt eller stilla eftertanke. Kaféerna blev därmed hemvist för den intellektuella dynamik som präglade Mellaneuropa – i en miljö långt från dagens snabbfika.

Uppdaterad
Publicerad

På Café Hawelka mitt i Wien hänger gästerna över tidningar och tidskrifter som de brett ut på de runda marmorborden. De som läser sitter på mörkbruna Thonet-stolar med utsvängda ben medan de som bara bläddrar slagit sig ned i de rödmelerade sofforna längs med väggarna. De ser mot ingången – de väntar sällskap. Nedsjunkna i de få röda plyschfåtöljerna avnjuter några stamgäster förmiddagens första Wiener Melange. Det visuella sceneriet avrundas av några amerikanska turister som försiktigt rör sig mellan stolar och bord och nyfiket studerar de gamla fotografierna och litografierna i glas och ram på de ljust bruna väggarna.

Ljudillustrationerna till det vi ser är rasslande tidningsblad som vänds av läshungriga fingrar, några ivriga röster som aldrig tycks få tala till punkt, ytterdörren som öppnas och slår igen och en djup mansstämma som ropar ”Herr Ober, noch ein kleiner Brauner”. Doften av kaffe som vilar över rummet och genomsyrar andningsluften är förförisk.

Annons
Annons
Annons
Annons