En luddig formulering i miljöbalken har krånglat till jobbet för landets miljöåklagare

En luddig formulering i miljöbalken har krånglat till jobbet för landets miljöåklagare. I avsnittet om handel med utrotningshotade djur har ett litet ”i” fallit bort. Resultatet är flera frikännanden och nerlagda åtal.

Under strecket
Publicerad
Annons

På miljödepartementet diskuterar man nu att se över formuleringen så att lagen blir tydlig. Men arbetet med att lotsa den nya lagtexten hela vägen till beslut i riksdagen tar månader, minst. Under tiden har miljöåklagare i landet sett sig tvungna att lägga ner åtal mot personer som främjat handel med utrotningshotade djur. - Jag har en påbörjad utredning som får ligga tills vidare. Jag kan helt enkelt inte säga vad som gäller, säger Lars Magnusson, miljöåklagare i Luleå. Det är avsnittet som behandlar EU-förordningen till skydd av vilda djur och växter som orsakat huvudbry. Enligt några domstolar innebär avsaknaden av bokstaven ”i” i en formulering att själva EU-förordningen inte gäller, utan bara regler som skrivits med stöd av förordningen. Hårklyveri, kan man tycka. Men hittills har oklarheten resulterat i tre frikännande tingsrättsdomar och stor irritation bland landets miljöåklagare, de får nämligen inte väcka åtal om han eller hon inte tror på fällande dom. - Det är inte så lustigt att anklagas för tjänstefel. Med tanke på att miljödepartementet har känt till den här oklarheten i flera år så förstår jag inte varför man inte gjort någonting tidigare, säger Lars Magnusson.

Omkring 5 000 djurarter och 24 000 växtarter i världen hotas av utrotning. Dessa finns listade i en internationell konvention, CITES, som över 160 länder har skrivit på. Med stöd av CITES har Sverige länge haft en mycket sträng lag när det gäller handel med utrotningshotade växter och djur. Varje år avgör svenska domstolar uppskattningsvis ett femtiotal rättsfall som rör denna handel. EU-förordningen är minst lika sträng som den gamla svenska lagen. Men i samband med EU-medlemskapet blev det ändå nödvändigt att formulera om lagtexten, vilket alltså resulterat i den förvirrande felskrivningen. - Det är ett ovanligt fjantigt problem. Om man läser intentionerna till lagen framgår det klart vad som gäller. Nu har det ännu inte blivit några frikännanden i hovrätterna, men man måste förstås se till att lagtexten blir tydlig, säger Nils Rekke, chef för brottsenheten hos Riksåklagaren, RÅ.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons