Annons

”En livsfara – parkens lyft var efterlängtat”

Så här såg det ut i Enkehusparken tidigt 1900-tal, då boendeoch personal i Borgerskapets enkehus bevistade den.
Så här såg det ut i Enkehusparken tidigt 1900-tal, då boendeoch personal i Borgerskapets enkehus bevistade den. Foto: Stockholms stadsmuseum

KULTURDEBATT | Träd i Enkehusparken fälldes på grund av röta och andra sjukdomar. Och renoveringen blev ett lyft, inte ”en förstörelse”. Det skriver boende vid parken i en replik till Mats Wickman – som dock ger svar på tal.

Under strecket
Publicerad

Enkehusparken före renovering.

Foto: Mattias Ek/Stadsmuseet i Stockholm Bild 1 av 1

Vi har reagerat starkt på beskrivningen av resultatet av upprustningen av Enkehusparken i Stockholm av kulturhistorikern Mats Wickman i SvD Kultur (12/8/2019). Beskrivningen saknar i stora delar korrekt bakgrund samt information och är inte förankrad hos boende runt parken.

I artikeln påstår Mats Wickman att Enkehusparken i dag är ”ett mischmasch av omotiverade stödmurar”. Han har sannolikt inte kännedom om att parken under alla år har haft stora dräneringsproblem. Gräset har inte kunnat växa och därför har stora delar av parken endast bestått av jord av olika konsistens med några enstaka grästuvor och lera som runnit i branterna. Parken har därför endast varit partiellt tillgänglig för de få parkbesökare som mest bestått av hundrastare. I dag är parken mer välbesökt än under de 13 år vi bott här, av både barn, vuxna och andra närboende. Vi som bor runt parken är ytterst nöjda och uppskattar verkligen denna efterlängtade förbättring.

Annons
Annons
Annons