En leda långt bortom den grå vardagen

De medeltida munkarna drabbades av ­middagsdemonen och Sartre av ångest. Att bli uttråkad ­ kan vara en både trivial och existentiell upplevelse. I boken ”Boredom” beskriver Peter Toohey ledans många ansikten.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

I boken ”Arbetets lust och leda” (2010) beskriver Alain de Botton hur han besöker en tesalong i den lilla engelska orten Sittingbourne och finner hur sättet ägarinnans tonåriga dotter sopar golvet uttrycker en så gränslös leda att det blir vackert. Jag kommer att tänka på denna korta passage när jag läser antikprofessorn Peter Tooheys nya bok Boredom (Yale University Press, 211 s). Den unga kvinnan ifråga tycks förena de två poler av uttråkning som Toohey utkristalliserar: den triviala respektive den existentiella. Ja, det vill säga, som han utkristalliserar och samtidigt ifrågasätter. Den sistnämnda kan ses som en uppfinning från upplysningstiden, menar Toohey, och har att göra med individualiseringen av människan. Denna process kom i sin tur att ligga till grund för romantikens genikult. Geniet har det inte lite allmänt småtråkigt utan då handlar det om en djup leda som präglar hela tillvarons grund och som genom en sådan själs konstnärliga förmedling blir rent njutbar. Som Baudelaire skriver i Ingvar Björkesons fina tolkning:

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons