Annons
Recension

Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet. Tre pjäserEn Lars Norén för den feministiska generationen

”Själv läser jag gärna pjäser, men vet att det inte är så vanligt. Jag gör heller ingen skillnad mellan olika genrer – prosa, dramatik, lyrik, veckotidningar eller dokusåpor”, säger Sara Stridsberg i en intervju med SvD:s Erica Treijs
”Själv läser jag gärna pjäser, men vet att det inte är så vanligt. Jag gör heller ingen skillnad mellan olika genrer – prosa, dramatik, lyrik, veckotidningar eller dokusåpor”, säger Sara Stridsberg i en intervju med SvD:s Erica Treijs Foto: Staffan Löwstedt

I sin dramatik lyfter Sara Stridsberg unga, kvinnliga erfarenheter upp på scenen. ”Stridsberg förhåller sig till en svart Becket-tradition”, skriver Lars Ring.

Under strecket
Publicerad

Att läsa dramatik är en schizofren akt. Man tar del av skrivna repliker och scenanvisningar som ett slags poesi med egna värden, men ska på samma gång fundera på vilka möjligheter texten härbärgerar. En pjästext är ju – oftast är bäst att tillägga – en planritning, en grund till en byggarbetsplats. Ett brev till en regissör och en grupp aktörer som fritt har att förhålla sig till alla ord.

Sara Stridsberg – invald till Svenska Akademien förra året – har vid sidan av romaner skrivit en rad pjäser. Nu kommer en andra antologi: ”Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet”. Boken innehåller titelverket, som fick premiär på Dramaten 2015 då kallad ”Beckomberga”, och som bygger på romanen med samma namn. Volymen rymmer också ”Konsten att falla” med urpremiär på Teater Galeasen samt ”American Hotel” som gavs på Kulturhuset Stadsteatern 2016.

Annons
Annons
Annons