Recension

Äga rum – Take placeEn kuslig trollkraft

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Det finns något klaustrofobiskt i de rum som Catharina Freuis inbjuder oss till. Vi känner igen offentliga miljöer som hallar, trappuppgångar och korridorer. Ett tjockt lager av ljus gelé täcker skrivbord, stolar och papperskorgar. Den klibbiga massan förvandlar dock det ordinära kontorslandskapet till något främmande och obehagligt. Idén om klibbighet som något motbjudande, när det hamnat på en olämplig plats, har gamla rötter. Det är svårt att värja sig mot det kletiga, att bestämma en gräns mellan oss och det som smetas ut. Det är därför vår identitet hotas. Samma osäkerhetskänsla uppstår hos betraktaren när Catharine Freuis leder oss in i ett omklädningsrum som successivt invaderas av ett tjockt hårsvall och när hon ställer oss framför draperierna bevuxna med hårstubb. Strävan efter renhet och kontroll i dessa annars kliniska rum rubbas. Det perfekta deformeras.

Den österrikiska fotokonstnären (född 1985) backar inte inför det obehagliga. Hennes fotografier andas både en gåtfull och kuslig trollkraft. Freuis bygger egna modeller, där proportionerna förvrängs och överraskar. I det metodiska arbetssättet lämnas ingenting åt slumpen. Varje effekt är välplanerad. Bilderna vittnar samtidigt om att det knappast finns något sentimentalt eller varmt sinnat i det precisa formspråket. Tomheten pockar på uppmärksamheten och oroar. Frånvaron av människan förstärker behovet av att leta efter hennes spår. Att utesluta något och att använda sig av omskrivningar och metaforer är, som Borges lärt oss, det påtagligaste sättet att avslöja det. Freuis fotografier lockar mest med sin tvetydighet. Här brottas verkligheten och fantasin i en oavgjord kamp.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons