Annons
X
Annons
X

En kriskommission krävs för integration

Det räcker inte för de styrande att bara distansera sig från SD, utan det krävs mobilisering av alla krafter nu för att klara migrations- och integrationspolitiken. Det skriver Christina Rogestam, tidigare generaldirektör för dåvarande Invandrarverket.

Statsminister Stefan Löfven, Miljöpartiets Åsa Romson och Gustav Fridolin, Kristdemokratledaren Göran Hägglund, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Folkpartiledaren Jan Björklund skakar hand efter lördagens pressträff i Riksdagen i Stockholm gällande extravalet.
Statsminister Stefan Löfven, Miljöpartiets Åsa Romson och Gustav Fridolin, Kristdemokratledaren Göran Hägglund, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Folkpartiledaren Jan Björklund skakar hand efter lördagens pressträff i Riksdagen i Stockholm gällande extravalet. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

BRÄNNPUNKT | INVANDRING

Redan nu finns det mycket som skulle kunna göras av en grupp praktiker med uppdrag att se till att Sverige samordnar sina resurser.
Christina Rogestam

Regeringen och alliansen bör efter Decemberöverenskommelsen lägga till migrations- och integrationspolitiken som ytterligare ett samarbetsområde under mandatperioden. Att integrationspolitiken har misslyckats har alltfler kommit till insikt om. Det räcker inte med att säga att vi skall öppna våra hjärtan. Det duger inte att bara på goda grunder distansera sig från Sverigedemokraterna.

Det behövs nu en kriskommission med deltagare med anknytning till alliansen, regeringen och vänsterpartiet med uppgift att formulera förslag till politik över blockgränserna som har förutsättningar att komma till rätta med det integrationspolitiska haveriet. Medan kommissionen arbetar behövs en grupp som omedelbart tar tag i de nuvarande praktiska problemen, som kan peka med hela handen och se till att samarbete mellan stat, landsting och kommuner börjar fungera bättre inom nuvarande regelsystem.

Annons
X

Det handlar i grunden om att värna asylrätten, så som denna är reglerad i statsrättsliga fördrag och konventioner.

Göran Hägglunds (KD) artikel i DN (18/12) visade på några möjligheter i asylpolitiken; tidsbegränsade uppehållstillstånd, säkra länder, lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Gemensamt för dessa är att de knappast kommer att lösa några problem, men att de kan vara viktiga delar i en signalpolitik. En tydlig signal att Sverige närmar sig övriga EU-länder – inte bara kräver att övriga länder ska närma sig oss.

Sverige använde sig i december 1989 av en tydlig signalpolitik med den socialdemokratiska regeringens ”Luciabeslut”. När jag läser gamla tidningsklipp från den här tiden är det lätt att konstatera att rubrikerna var desamma då som nu. Situationen då påminde starkt av dagens situation med långa väntetider på beslut, överfulla asylboenden och över 6 000 personer med uppehållstillstånd som väntade på att flytta och börja sitt nya liv i en kommun någonstans i Sverige. Regeringens beslut innebar att asyl endast skulle ges till de asylsökande som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt hade särskilt starka skyddsbehov. Reglerna skulle gälla även de som fanns i Sverige och väntade på besked, med undantag för barnfamiljer som vistats i Sverige i minst ett år.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Nu är lagstiftningen annorlunda och mycket av den möjlighet att styra via regeringsbeslut som då fanns är idag reglerat via lag och i vissa fall överlämnat för beslut av Migrationsverket. I dagsläget tar det alltså tid även att utforma en rimlig signalpolitik.

    Därför behövs en kommission som långsiktigt utformar förslag till en integrationspolitik värd namnet för att klara jobb, bostäder och svenskundervisning. Det behövs ett nytt miljonprogram för bostäder (inte bara för flyktingar utan också för svenska ungdomar och äldre som behöver flytta till lämpliga bostäder), satsningar och regelförändringar för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden (inte bara för flyktingar utan också för svenska ungdomar och långtidsarbetslösa) samt bättre organiserad undervisning i svenska.

    **Redan nu finns det mycket **som skulle kunna göras av en grupp praktiker med uppdrag att se till att Sverige samordnar sina resurser och som ges rätt att peka med hela handen. Dit hör:

    • Förbättra samarbetet mellan Migrationsverket, Arbetsförmedling, länsstyrelser, SKL och kommunerna.

    • Kom överens om att ett antal kommuner i varje län ska satsa sina resurser på att ta emot asylsökande och ge de kommunerna resurser att ge dessa en rimlig situation under väntetiden med förberedelser för ett liv i Sverige. (Det kan inte vara Bert Karlsson som ska bestämma fördelningen av asylboenden över landet.)

    • Komma överens om att övriga kommuner satsar alla resurser på att få fram jobb, bostäder och svenskundervisning för personer med klara uppehållstillstånd. Dit hör till exempel direkta insatser för intensivutbildning i svenska för grupper med teknisk utbildning, sjukvårdsutbildning med mera, breda praktikprogram inom vård o omsorg, näringsliv och förvaltning.

    • Utnyttja det civila samhällets både vilja och förmåga att hjälpa till. Många 65+:are skulle säkert kunna tänka sig att jobba ett antal timmar i veckan med att hjälpa till med träning i svenska, förklara hur det svenska samhället fungerar, vara mentorer med mera.

    • Satsa mer resurser på validering av utbildning. Det måste gå att snabba upp utan att minska rättssäkerheten.

    Ett sådant här åtgärdsprogram kräver mobilisering av alla positiva krafter och en stor statlig satsning nu, men det är en investering för framtiden som Sverige behöver.

    CHRISTINA ROGESTAM

    generaldirektör för Invandrarverket 1988-1993
     

    Senaste debattartiklarna om politiska krisen:

    Annons
    Annons
    X

    Statsminister Stefan Löfven, Miljöpartiets Åsa Romson och Gustav Fridolin, Kristdemokratledaren Göran Hägglund, Moderaternas Anna Kinberg Batra och Folkpartiledaren Jan Björklund skakar hand efter lördagens pressträff i Riksdagen i Stockholm gällande extravalet.

    Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X