Mikael Mölstad:En juldrycksbuffé för alla smaker är mumma

Mikael Mölstad

Snart är det jul igen. Då blir de flesta av oss både historieätare och historiedrickare. Under julen är det bara tradition som gäller. Eller det kanske inte stämmer längre? SvD:s vinskribent Mikael Mölstad vill åtminstone starta en ny dryckestradition byggd på lust och frivillighet.

Under strecket
Publicerad
Annons

För dig som gillar SVT:s serie Historieätarna framgår det att en gammal tradition inte behöver vara speciellt gammal. De flesta av julbordets rätter har till exempel uppkommit eller tillkommit under 1900-talet. Tidigare var det bara den finaste festmaten som gällde. Alla dukade upp det bästa och godaste där tillgång på pengar bestämde allt. På 1700-talet kunde de rika festa på aladåber, fågelpastejer och ostron. Medan majoriteten fick nöja sig med nybakat bröd och kött från en nyslaktad gris.

Dryckerna var heller inte desamma. De besuttna drack gärna rödvin och till och med champagne. Medan den övriga delen av befolkningen fick nöja sig med nybryggt öl. Brännvinet blev populärt först under 1800-talet.

Julbordet och dess drycker präglas av den tid vi lever i. Lyxen i dag är att få till tiden och lusten.

Jag kan därför påstå att julbordet och dess drycker präglas av den tid vi lever i. Nu är det sällan tillgång på pengar eller råvaror som är ett problem. Lyxen i dag är att få till tiden och lusten. Resultatet är att vi serverar mer och mer av det vi gillar, med inflytande från många olika kulturer. Sillen, skinkan och revbensspjällen är hotade lite överallt. Även dryckerna har förändrats. Öl och snaps har fått konkurrens, många har skippat dem helt.

Annons
Annons

Själv har jag mer och mer övergått till vin. Det eviga snapsandet är inte längre lika smakmässigt skojigt. Samtidigt är jag fortfarande barnsligt förtjust i att krydda och blanda julsnapsar. Och inte vill jag missa chansen att få sjunga Hej tomtegubbar och Tipp tapp.

Min idé är därför att sätta ihop en juldrycksbuffé som passar till alla julbordets blandade smaker. Jag har testat detta några år med stor framgång. Vill någon hålla på traditionerna med öl och snaps går det fint. Men det viktiga är att det finns kul alternativ.

Det eviga snapsandet är inte längre lika smakmässigt skojigt. Samtidigt är jag fortfarande barnsligt förtjust i att krydda och blanda julsnapsar.

Förutom mörkt öl och hemkryddad snaps finns det både rött och vitt vin, sherry, madeira och olika alkoholfria drycker på dryckesbuffén. När det gäller vinerna delar jag upp julbordet i tre delar: kallt, varmt och sött.

För det kalla, dit jag räknar inlagda sillar och olika sorters lax, ställer jag fram krispiga rieslingviner, lite mjukare pinot gris och även en flaska gewürztraminer (perfekt till rökt lax). Själv gillar jag torr madeira, finosherry eller manzanilla.

För de varma rätterna, med köttbullar och revbensspäll men också brunkål och grönkål, satsar jag på mjukare röda viner med viss syra. Beaujolais och många pinot noirviner är perfekta val. Jag har till och med testat kraftigare roséviner. Jag tycker det funkar fint även om några påstår att det bara är en sommardryck. För det söta efteråt håller jag på söt madeira eller port.

Det alkoholfria har också en given plats. Allt fler vill eller måste avstå från alkohol i dag. Jag plockar gärna fram julmust med mer vuxen smak, som de från Nygårda lagrade på fat. Eller den torra äppelcidern som finns på Systembolaget. Den alkoholfria ölen har också en given plats – de blir allt bättre. För den som vill ha alkoholfritt med mer drag finns Fentimans Ginger Beer där ingefära och spansk peppar trimmar smaklökarna.

I år funderar jag på att inte göra mumma. Den har annars varit mycket populär. Blir det för mycket klagosång får jag väl sno ihop en karaff ändå.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons