Alan Asaid:En insiders guide till jakten på en pristagare

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm öppnar dörren till börssalen för att tillkännage pristagaren.
Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm öppnar dörren till börssalen för att tillkännage pristagaren. Foto: Karin Wesslén/TT

Länge gick Nobelpriset i litteratur nästan uteslutande till manliga författare som skrev på engelska, franska, tyska – eller svenska. I en ny bok beskriver Akademiledamoten Kjell Espmark den nydaning som på olika plan präglat framtagandet av pristagarna under 2000-talet.

Under strecket
Publicerad
Annons

Vidgade ideal och horisonter, vidgade ambitioner och visioner, vidgade kartor och fält. Ja, det är en hel del som vidgas i Kjell Espmarks nya översikt ”Nobelpriset i litteratur – ett nytt sekel” (Svenska Akademien), en koncis svans till den ymnigare ”Litteraturpriset. Hundra år med Nobels uppdrag” (2001) samt föregående standardverket ”Det litterära Nobelpriset. Principer och värderingar bakom besluten” (1986). Ordet vidgning används i olika former drygt 20 gånger på skriftens knappt 50 sidor, där Espmark lika skickligt som förr lotsar läsaren genom utmärkelsens historia och i sin dubbla roll av förment oväldig hävdatecknare och involverad insider agilt navigerar mellan vådorna att endera säga för mycket eller för litet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons