Annons

”En hemlig skola röjer det orimliga”

Skolan är inte en marknad utan en bärande samhällsinstitution, skriver artikelförfattarna.
Skolan är inte en marknad utan en bärande samhällsinstitution, skriver artikelförfattarna. Foto: Ingvar Karmhed

Det är affärslogiken som styr när statistik om skolor och betyg nu ska sekretessbeläggas. Samtidigt visar detta hemlighetsmakeri tydligt att friskolan blivit norm och att andra värden felaktigt får stå tillbaka, skriver forskare.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Nyligen kom besked från Skolverket att svensk skolstatistik ska sekretessbeläggas. Beslutet grundar sig i en dom från Kammarrätten förra året. Då friskolor betraktas som företag och statistik som affärshemligheter får dessa inte offentliggöras på grund av konkurrenssituationen. Eftersom Skolverket menar att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga, låter de friskolorna bilda norm. Offentlighetsprincipen byts då ut ut mot en hemlighetsprincip, där aktiebolagslagen trumfar över förvaltningslagen. Absurditeten att skolor sköts som vinstdrivande bolag har nu nått vägs ände och vi kan bara hoppas att detta är sista spiken i den kommersialiserade skolans kista.

På 1980- och 90-talen reformerades den svenska grund- och gymnasieskolan i grunden. Mål- och resultatstyrning infördes, liksom marknadsutsättning, skolpeng och det fria skolvalet. Allt under inflytande av New public management, en idé om att den offentliga sektorn skulle drivas med företagsliknande principer. Det fanns vid denna tid ett missnöje med den ineffektiva offentliga sektorn. Bristen på valfrihet inom den allmänna välfärden sågs också som ett problem, och skolan lyftes i 1980-talets stora maktutredning fram som den sektor medborgarna såg minst möjlighet att påverka – framför allt eftersom föräldrar inte kunde välja skola åt sina barn.

Annons
Annons
Annons