X
Annons
X
Litteratur
Recension

Det ondas hemlighet En gåva av det mer sällsynta slaget

Mästern Roberto Bolaño kunde spinna en spännande berättelse kring ett snustorrt material. I novellsamlingen "Det ondas hemlighet" möter vi ett brokigt spektrum kortprosa – och skruvade versioner av såväl författaren själv som hans författarkollegor Julia Kristeva, VS Naipaul och William S Burroughs.

Roberto Bolaño föddes i Chile 1953. Han etablerade sig som författare i Spanien och avled i Barcelona 2003. Då hade han precis slutfört sitt storverk ”2666”, som översatts till en mängd språk.
Roberto Bolaño föddes i Chile 1953. Han etablerade sig som författare i Spanien och avled i Barcelona 2003. Då hade han precis slutfört sitt storverk ”2666”, som översatts till en mängd språk. Foto: Basso Cannarsa

Den alltför tidigt bortgångne chilenske författaren Roberto Bolaño (1953–2003) fortsätter att gäcka och fascinera läsare över hela världen. Han började som poet men slog igenom stort 1998 med den väldiga romanen ”De vilda detektiverna”, som gavs ut på svenska 2007. Efter det har inte mindre än elva böcker av honom översatts till svenska, nu senast volymen ”Det ondas hemlighet”, som är den fjärde och sista delen av förlaget Tranans utgivning av hans noveller. Fast noveller är kanske inte en helt rättvisande genrebeteckning. Det rör sig om ett brokigt spektrum av kortprosa: noveller absolut, men också skisser, essäer, anteckningar och självbiografiska utkast. Att gränserna mellan olika genrer är flytande hos Bolaño förvånar naturligtvis inte hans läsare, det är snarast en konstant i hans egensinniga poetik. Det samma gäller kombinationen av gränslös svartsyn och febrig livshunger.

Om man förväntar sig väl avrundade berättelser med en gärna överraskande slutpoäng är det nog inte i första hand till dessa texter man ska vända sig. De lyder istället under ett slags ofullständighetens princip, som förvisso bjuder på nog så många överraskningar. Tag till exempel novellen "Den gamle på berget". Hur ska man tolka den suggestiva titeln? Hur stora är likheterna mellan huvudpersonen Arturo Belano (!) och författaren själv? På ett par sidor levereras ömsom dramatiska, ömsom banala utsnitt ur två poeters liv och vänskap. Det är både konkret och undflyende. Och på något konstigt sätt vackert. Utgångspunkten och det som binder samman texten är en plötslig, märklig och felaktig utsaga från Belano om att den amerikanske författaren William S. Burroughs är död, en utsaga som försätter vännen Ulises Lima i chock. Berättaren konstaterar: "Vad som här uppstår i berättelsen är något vi kan kalla tystnad. Eller ett avbrott, ett mycket begränsat avbrott, men för Belano sträcker det sig på något oförklarligt sätt ända till århundradets slut". Denna iakttagelse skulle kunna fungera som en sammanfattning av Bolaños estetiska praktik, som vimlar av just avbrott och tystnader, men också av gåtfulla chockeffekter förmedlade på ett helt igenom sakligt sätt.

Roberto Bolaño föddes i Chile 1953. Han etablerade sig som författare i Spanien och avled i Barcelona 2003. Då hade han precis slutfört sitt storverk ”2666”, som översatts till en mängd språk.

Foto: Basso Cannarsa Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X