Annons

I väntan på GodotEn fröjd se Becketts clowner snubbla mot graven

Per Svensson, Johan Ulveson, Torkel Petersson och Jonas Karlsson i ”I väntan på Godot”.
Per Svensson, Johan Ulveson, Torkel Petersson och Jonas Karlsson i ”I väntan på Godot”. Foto: Sören Vilks

Johan Ulveson och Jonas Karlsson väntar på Godot med en utsökt clownisk känsla som inte hukar inför det existentiella innehållet hos Beckett. Det blir en vacker, genomlyst uppsättning.

Under strecket
Publicerad

Jonas Karlsson och Johan Ulveson.

Foto: Sören Vilks Bild 1 av 2

Jonas Karlsson och Johan Ulveson i Karl Dunérs scenografi och ljus av Torkel Blomkvist.

Foto: Sören Vilks Bild 2 av 2

Att låta olika genrer eller teatersorter liksom rinna genom, och formas av, sin absoluta motsats kan vara mycket effektivt. En irländsk-fransk dramatiker skriver en ångestriden tragedi om det mänskliga villkoret: att veta att man ska dö. Han gör det efter ett världskrig där miljoner människor helt meningslöst mött döden.

Samuel Beckett låter denna blandning av panik, leda och förträngning eka genom ett clownnummer. Två pajasar drattar på ändan, tappar byxorna och säger punchlines i väntan på... Ja, vadå? Här visas livet som en vegetativ livslögn där själva väntandet på att något ska hända, på att Gud eller bussen ska komma, blir en anledning att vara helt passiv. Ett tomt skal. Hela pjäsen är ett uppror mot alla former av passivitet.

Annons
Annons
Annons