En egensinnig hybrid

Efter Lars von Trier och Woody Allen kom nyligen Joyce Carol Oates, i Stig Björkmans serie av samtalsböcker. Fast egentligen blev det en hybrid, en blandning av brev, fax, telefonsamtal, sammanträffanden och Björkmans egna essäer.

Under strecket
Publicerad
Annons

Hösten 2001.
Stig Björkman skulle intervjua Woody Allen, inför en kommande samtalsbok, men ville även möta författaren Joyce Carol Oates, för en artikel i Dagens Nyheter. Hennes roman om Marilyn Monroe skulle just komma ut på svenska.
Så han for från New York ner till Princeton, och det lilla villasamhället Hopewell:
”När taxin stannar utanför enplanshuset /.../ ser jag Joyce släcka lampan i sitt arbetsrum och resa sig upp från skrivbordet. Klockan är strax efter fem /.../ En närmast porslinsskör gestalt möter mig vid dörren. Men de intensiva, mörka ögonen signalerar beslutsamhet och viljekraft.”

Två år senare ligger ännu en björkmansk samtalsbok på de svenska bokhandelsdiskarna, om Oates, och med all säkerhet även på de utländska, om ett tag, när Alfabeta Anamma har förhandlat klart.
Hans två tidigare, om Allen och Lars von Trier, har fått goda recensioner, sålt i betydande upplagor samt översatts till flera stora språk.
Men då var han mera på sin mammas gata, filmare som han är.
Före första mötet med
Oates var han bekant med en handfull av hennes romaner. Bokprojektet fick honom att läsa tiotusental sidor.
Och det finns mycket att ta av.
Just nu 38 romaner, 5 kortromaner, 9 deckare, 21 novellsamlingar, 9 essäsamlingar, 5 volymer med teaterpjäser plus några barn- och ungdomsböcker. Vidare alla bokrecensioner och all litteraturkritik. Se till exempel senaste numret av New York Review of Books, där hon tar sig an fyra amerikanska novellsamlingar.

Annons
Annons
Annons