Annons

Jannike Åhlund:En doktors banbrytande rapport från epidemin

Trägravyr från kolerans Neapel, publicerad i Paris 1884. Till höger den svenske läkaren Axel Munthe (1857–1949).
Trägravyr från kolerans Neapel, publicerad i Paris 1884. Till höger den svenske läkaren Axel Munthe (1857–1949). Foto: Universal History Archive/Alamy/TT

Axel Munthe var societetsläkaren som iklädde sig barfotaläkarens skabbiga rock och for till kolerans Neapel 1884. Han gav morfin och tröst åt de allra fattigaste, och skrev med livet som insats en banbrytande rapportbok om den galopperande sjukan som krävde tusentals dödsoffer. 

Under strecket
Publicerad

Folket i Neapel försöker fördriva koleran med hjälp av en religiös procession.

Foto: TT

Kolerablagören var August Strindbergs föraktfulla epitet på Axel Munthe, när denne skildrade sin tid som barfotaläkare i kolerans Neapel 1884. En pajas, alltså. Men den svenske läkarens i dag bortglömda rapportbok ”Brev från Napoli” var ett banbrytande och dramatiskt ”jag-var-där”-reportage som lade grunden för en lika sagolik som otippad bestsellerkarriär. 

Axel Munthe var bara 27 år när han under en fotvandring i Lappland nås av nyheten, ”FRUKTANSVÄRD KOLERAEPIDEMI I NAPOLI – över tusen döda om dagen”. Dödligheten var runt 50 procent, i fattigkvarteren 80 procent. Neapel isolerades, de som kunde flydde staden, förbindelserna till omvärlden skars av. Dödstalen är osäkra, men epidemin tros ha krävt runt 10 000 dödsoffer, Munthe skattade dödstalen till över 20 000, att jämföra med dagens förmodade 30 000 italienska dödsfall i coronapandemin.

Annons
Annons
Annons