Annons
X
Annons
X

En budget som borde tysta larmklockorna

Jämfört med andra länder, och jämfört med hur det gick i den förra krisen, så har Sverige klarat sig gott med Anders Borg som finans­minister. Den globala finanskrisen är över och nu pekar prognoserna uppåt igen.

Åtta minuter in i finansminister Anders Borgs dragning – han hade precis kommit till faktabladet om procentuell förändring av nyckeltalen sedan januariprognosen – gick brandlarmet. Efter tio minuter i öronbedövande larm kunde man konstatera att orsaken låg i ett fel i grannfastigheten, men då var det för sent. Symboliken i ett brandlarm mitt under finansministerns ekonomiska prognos är helt enkelt för frestande för journalistkåren och för oppositionen att avstå. Sakinnehåll i en ekonomisk vårproposition bleknar i jämförelse.

Det larmas mycket i politiken, och så ska det vara. Visst kunde vårbudgeten ha gjort mer för företagen. Nu blev det slopad revisionsplikt för småföretagare, och enklare momsredovisning, men det är rätt att företagarorganisationerna klagar på att regeringen inte gör mer.

Och visst kunde industrin ha anställt fler om regeringen intecknat mer av budgeten till en offensiv mot exempelvis arbetsgivaravgifterna. Det är begripligt att Svenskt näringsliv larmar om att regeringen tassar fram.

Annons
X

Och det är givet att de rödgröna gnäller. De vill ju vinna makten.

Men bortom larmet finns det också en faktisk beskrivning av hur Sverige utvecklats under Anders Borgs snart fyra år.

När vi för bara något år sedan stod mitt i finanskrisens värsta stormar såg horisonten nattsvart ut, och för många europeiska länder ser det fortfarande ut likadant. Men nu visar prognos efter prognos att vi klarat oss genom krisen – den värsta sedan depressionen – bättre än förväntat.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Tillväxten är betydligt högre, 2,5 procent, än det väntade, 0,6 procent. Redan i år börjar arbetslösheten sjunka igen. Vårbudgeten förutspår att sysselsättningen med tiondelar när når 80 procent i slutet av nästa mandatperiod.

    Jämfört med 1990-talskrisen tycks svensk ekonomi och arbetsmarknad ha klarat sig väl.

    Orsaken är att ökad inhemsk konsumtion höll uppe efterfrågan i ekonomin, medan trovärdiga statsfinanser gjorde klart för företagen att krisen kom utifrån och var övergående. Därför blev inte arbetslösheten ännu större.

    Alliansens skattelättnader, ansträngningar att få folk från bidrag till jobb, men ändå hårt hållna böcker (under hela krisen har Sverige amorterat på statsskulden), lindrade alltså krisen, i motsats till vad De rödgröna larmat om.

    Det ljusnar, och det är inte bara som Anders Borg säger. De prognoser som presenteras i vårbudgeten är en kombination av bedömningar av oberoende instanser, som alla är hyfsat överens om att krisen inte blev så skadlig som väntat, och att återhämtningen nu är igång. Det är mätbart. Fakta.

    Ljusningen i ekonomin är dock beroende av politiken. Avskaffar man arbetslinjen med höjda ersättningsnivåer i bidragssystemen, skrotar man Rot- och Rutavdragen, höjer man arbetsgivaravgifterna, sänker man den inhemska konsumtionen genom att krympa jobbskatteavdraget, så försenar och försämrar man återhämtningen. Då kommer den ökande sysselsättningen i tjänstebranscherna av sig. Då fastnar hundratusentals i utanförskap.

    Vårbudgeten kunde göra mer. Inte minst för att hjälpa de företag som har framtidens jobb. Men bortom larmet kan man konstatera att prognoserna ändå talar för Anders Borg.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X