Annons

Marcus Priftis:En bortstött bit av den svenska historien

I bästa fall har de bemötts med ointresse, men kanske oftare med fientlighet. Efter 500 år som en del av det svenska samhället växer nu intresset för romernas och de resandes kulturarv och historia – att här finns åtskilligt att upptäcka framgår av tre färska böcker.

Under strecket
Publicerad

Ett romskt läger i Gubbängen utanför Stockholm, sommaren 1943.

Foto: SvD

En romsk familj vandrar iväg efter att ha vräkts från sitt tältläger på Mälarhöjdens Idrottsplats utanför Stockholm, hösten 1951.

Foto: SvD

Ett romskt läger i Gubbängen utanför Stockholm, sommaren 1943.

Foto: SvD
Ett romskt läger i Gubbängen utanför Stockholm, sommaren 1943.
Ett romskt läger i Gubbängen utanför Stockholm, sommaren 1943. Foto: SvD

Trots deras fem sekler långa närvaro i Sverige är kunskapen om romers och resandes historia och kulturarv ännu häpnadsväckande skral. Dels beror det på århundraden av stigmatisering, utanförskap och förföljelse, dels på att ett rörligt folk med en muntlig kultur lämnar få avtryck på papperet och i den fysiska miljön. Därut­över har de haft få incitament att dela med sig av sitt språk och sin kultur till dem som fängslat, fördrivit och steriliserat dem – de romanitalande folkens misstänksamhet mot Sverige och dess institutioner har varit välgrundad.

Annons
Annons
Annons