Annons

Jag klarar mig (hur är det själv?)En avskalad och rätt kul monolog om saknad

Andreas Boonstra i ”Jag klarar mig (hur är det själv?)” på Moment:teater.
Andreas Boonstra i ”Jag klarar mig (hur är det själv?)” på Moment:teater. Foto: Hanna Hultman

Hur hanterar man sorg? Andreas Boonstra på Moment:teater sörjer sina bortgångna vänner med en smart, musikalisk och finstämd monolog skickligt inspirerad av nederländsk kabarét.

Under strecket
Publicerad

Det sker plötsligt. Vid blott 45 fyllda blir det tydigt att man går på fler begravningar än dop. Släkt, vänner och arbetskamrater börjar försvinna och efterlämna smärtsamma tomrum men också viss existentiell panik. Det är som att förlora balkar och väggar som burit upp det jag man byggt under åren genom vänskap, samtal och mental gemenskap. När själsfränder går bort förlorar man också delar av sig själv, bitar av sitt mödosamt hopsatta jag.

Teater kan vara en terapeutisk konstart. En gemensam akt, antingen av sorg eller eufori. Andreas Boonstra har på kort tid förlorat flera vänner: skådespelaren Mathias Olsson, musikern Robert Dahlqvist och farbrodern Elias van Zandén. Han har nu vävt ihop ett slags rekviem över dessa så olika personer och han gör det genom att låna struktur från den nederländska kabarén. Han förklarar formen: humor, musik och flera trådar som man knyter ihop på slutet. ”Jag klarar mig (hur är det själv?” kallas projektet som han genomför med en trio musiker.

Annons
Annons
Annons