X
Annons
X
Recension

Seinabo Sey En av samtidens största röster intar Globen

Brinnande aktuell, varmt tilltal och charm – Seinabo Sey har en egen nisch med musik som ofta är i hipp framkant. Konserten i Globen bildar en känslosam och politisk helhet, en tonsatt berättelse om identitet, utanförskap, kärlek och systerskap över gränser.

Seinabo Sey på Globen. Foto: Claudio Bresciani/TT
Läs mer om Musikveckan med SvD

Det var redan i samband med förra årets Way Out West-festival som det annonserades att Seinabo Sey skulle ta sig an Globen och därigenom sälla sig till den lilla skara av inhemska artister som kan hantera en arena. Alla stolar i Globen är visserligen inte upptagna, men att börja kunna flåsa Håkan Hellström och Veronica Maggio i nacken är ändå ett jättekliv för den svenska soulen. Och är det någon som ska göra det så är det Seinabo Sey, för vad de andra har i allsångspotential tar hon igen med närmast brutal röststyrka.

Efter ett kortare intro med "Vem kan segla förutan vind" inleder hon med "Pretend" och kopplar med ett smittsamt leende direkt ett handfast grepp om publiken. I teorin är måhända inte "Pistols at dawn" en låt som gör sig för en stor arena, men med Seys graciösa röst tar den nästan formen av ett pompöst Bond-tema, med Seinabo som en uppdaterad version av Shirley Bassey. För det är på den nivån som jämförelserna hamnar.

Seinabo Sey på Globen.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 2
Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X