Annons
X
Annons
X

En av fyra lider av sömnbrist

I sömnlabbet Statistiken över den svenska sömnlösheten borde få ansvarig minister att ligga vaken. På 25 år har svenskarnas sömnproblem ökat med två tredjedelar. - Sömnbrist är en av det stora folkhälsoriskerna, kanske till och med farligare än alkohol, säger Jan-Erik Broman, chef för sömnkliniken i Uppsala.

Sömnen är ett mysterium för de flesta. På sömnkliniken i Uppsala omvandlas gåtan till kurvor i datorn. Bland annat mäter man EEG, ögonrörelser och muskelspänningar hos patienter med sömnproblem. Nayereh Mehrabadi och Kerstin Eriksson, som båda jobbar på avdelningen, demonstrerar hur en mätning går till.
Sömnen är ett mysterium för de flesta. På sömnkliniken i Uppsala omvandlas gåtan till kurvor i datorn. Bland annat mäter man EEG, ögonrörelser och muskelspänningar hos patienter med sömnproblem. Nayereh Mehrabadi och Kerstin Eriksson, som båda jobbar på avdelningen, demonstrerar hur en mätning går till.

Om Jan-Erik Broman fick bestämma skulle alla tv-program sluta vid 23-tiden. Då skulle också tillgången till internet, sms och andra elektroniska kommunikationsmedel begränsas, liksom eltillförseln. Det skulle bli tyst och mörkt och vi skulle gå och lägga oss. Och sova, för det gör vi för lite.

– Riksomfattande undersökningar visar att vi sover i snitt sex timmar och 45 minuter per natt och forskarna är ense om att det är för litet, säger han.
Jan-Erik Broman är chef för sömnutredningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, dit människor med grava sömnproblem remitteras för utredning. Det är patienter som plågas av att ligga vakna om nätterna, eller har störningar i dygnsrytmen, eller lider av så kallade parasomnier, dit bland annat sömngång räknas. Eller någon annan av uppemot 80 klassificerade sömnstörningar.
**
Men det stora hotet mot folkhälsan** är inget som sömnavdelningen rår på, enligt Jan-Erik Broman. Hotet är att vi rent allmänt sover för lite. Vi har helt enkelt inte tid att sova i dagens
24-timmarssamhälle, där så mycket finns tillgängligt dygnet runt.

– Sömnbrist är en av de stora folkhälsoriskerna, kanske till och med farligare än alkohol, säger han.
Varför är det så farligt att slarva med sömnen? Jo, förklarar han, det kan orsaka ohälsa bland annat i form av depressioner, ångest och fetma som i sin tur kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar.
Alla dessa småtrötta invånare har oftast inga sjukliga sömnproblem och kommer sällan under sömnutredning. Men de skulle må mycket bättre om de sov lite mer, tänkte mer på sin sömnhygien.

Annons
X

Offentlig statistik ger honom vatten på kvarnen. Var fjärde svensk uppgav i fjol att de har problem med sömnen (se grafik till höger), mot 15 procent 1980. Kvinnor sover sämre än män och sämst sover förtidspensionerade eller långvarigt arbetslösa kvinnor, där varannan har sömnproblem.
I den andra ändan av skalan hittar vi män i åldern 45 till 54 år. De sover minst dåligt, men även i den gruppen uppger 15 procent att de sover dåligt.
I statistiken gömmer sig också de med allvarliga sömnstörningar. Har de tur, för kön är lång, remitteras de till sömnutredningen i Uppsala eller till någon annan av landets få utredningsenheter.
Avdelningen på Akademiska är inrymd i en sliten byggnad från 40-talet som ska rivas inom kort. Var sömnutredningen hamnar är inte klart. Nu har avdelningen sex platser, alla i enkelrum med vanliga sjukhussängar. Dessutom har de startat en öppenvårdsmottagning.
Avdelningen tar inte emot den stora patientgruppen med sömnapné, det vill säga snarkare med många korta andningsuppehåll. De hänvisas till andra mottagningar i öppenvården eller till husläkaren.

Till avdelningen i Uppsala kommer patienterna för utredning i två eller fyra dygn. Då får de finna sig i att sova med en mängd elektroder fästade på huvudet. Kanske inte den mest sömnbefrämjande utrustningen för människor som redan har svårt att sova, men Jan-Erik Broman poängterar att apparaturen på senare år har blivit mindre skrymmande. Med den registreras hjärnaktivitet med
hjälp av EEG, ögonrörelser, sömnstadier, muskelspänning, kroppsrörelser och uppvaknaden. Ett rum har dessutom en videokamera som levererar bilder även när det är mörkt. Den används för patienter som lider av parasomni, exempelvis sömngång. Alla data registreras i datorer och såväl patienter som apparater övervakas nattetid av en sköterska.
Registreringen ger en objektiv bild av sömnen, en bild som kan stämmas av mot patientens egen upplevelse. Det vanligaste problemet är insomni, att man har svårt att somna, eller ligger vaken mitt i natten, eller att man vaknar för tidigt och inte kan somna om. Sömnexperter räknar med att var tionde svensk lider av kronisk insomni.

– Men insomni är något mer än allmän sömnbrist. Det är också oron över att man inte kan sova, säger Jan-Erik Broman.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    De patienter med misstänkt isomni som kommer till avdelningen har oftast testat en mängd kurer för att förbättra sömnen utan att dessa hjälpt. Jan-Erik Broman och hans medarbetare kan inte erbjuda någon mirakelmetod, utan
    brukar predika strikt sömnhygien. Det är bland annat att hålla regelbunden dygnsrytm, vara försiktig med kaffe, tobak och alkohol, motionera, rensa sovrummet från tv-apparater, datorer och annat som kan konkurrera med sömnen.

    – Vi måste betrakta sömnen som något viktigt, en aktiv process som behövs för vakenheten, säger Jan-Erik Broman.
    Paradoxalt innebär det aktiva intresset för sömnen att vi ska förmå oss att vara inaktiva för att somna.

    – Det handlar om att inte göra någonting. Hemligheten är att släppa tankarna på allt annat.
    Det är lättare sagt än gjort, invänder säkert många sömnlösa som vill sova gott.

    Visserligen skrivs det ut en mängd sömnmedel här i landet, men expertisen rekommenderar långvarigt bruk endast vid behandling av vissa specifika sömnsjukdomar och syndrom. Antidepressiva läkemedel anses däremot effektivt vid behandling av insomni om depression finns med i bilden.
    På senare år har behandling med kognitiv beteendeterapi visat sig fungera bra mot sömnsvårigheter.

    – Problemet är att
    det är svårt att få sådan behandling i offentlig sjukvård. Det är långt kvar tills det finns resurser för alla insomnipatienter, säger Jan-Erik Broman.
    Trots allt kan vi inte överlåta på andra att se till att vi sover. Jan-Eriks Bromans önskemål om allmän tv-skugga efter klockan 23 förblir nog en utopi. Återstår att vi på egen hand ser till att det blir tyst och mörkt på kvällen, så som det var på fotogenlampans tid. Den epoken ser Jan-Erik Broman som ett föredöme i sömnhänseende. Visserligen bodde folk ofta trångt och sängarna hade få likheter med dagens fluffiga lyxsängar, men det fanns inte så mycket annat att göra än att sova. För övrigt hävdar han att det inte finns stöd för att nya dyra sängar skulle ge så mycket bättre sömn.

    Annons
    Annons
    X

    Sömnen är ett mysterium för de flesta. På sömnkliniken i Uppsala omvandlas gåtan till kurvor i datorn. Bland annat mäter man EEG, ögonrörelser och muskelspänningar hos patienter med sömnproblem. Nayereh Mehrabadi och Kerstin Eriksson, som båda jobbar på avdelningen, demonstrerar hur en mätning går till.

    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X