Annons
X
Annons
X

En anpassning till verkligheten

”Förändring” var den nyvalde presidenten Barack Obamas slagord i valrörelsen. Och en påtaglig förändring har redan börjat i USA-ekonomin. Amerikanerna har böjat spara. Det behövs. Men omsvängningen får inte gå för fort. Då kan det snabba konjunkturfallet bli ett rent ras.

Privatkonsumtionen faller i USA.
Privatkonsumtionen faller i USA. Foto: MARK LENNIHAN

Det var inte bara Wall Streets finansföretag som byggde ekonomiska korthus med hjälp av högbelåning under de år då likviditeten flödade och räntorna var låga.

Även de amerikanska hushållen konsumerade som om det inte fanns någon morgondag genom att låna på villan och med ständigt kontokortskrediter trots att reallönerna knappast ökade alls.

Sparkvoten – hushållens sparande som andel av de disponibla inkomsterna – halkade under nollstrecket år 2005. Men många analytiker och ekonomer avfärdade de varningar som då hördes med argumentet att ökande fastighetspriser och stigande börskurser samtidigt gjorde att hushållens samlade förmögenhet växte snabbare än skuldsättningen.

Annons
X

Det var då, det. Men efter den spruckna fastighetsbubblan och ett börsras som fått New Yorkbörsens S&P 500-index att nästan halveras sedan förra sommaren är förutsättningarna helt annorlunda.

Hushållens nettoställning har urholkats. Och amerikanerna har börjat anpassningen till den nya verkligheten.

Den är i och för sig delvis påtvingat. Finanskrisen har gjort att bankerna stramat åt utlåningen rejält och ställer högre krav på säkerheter och kontantinsatser. Det är inte lika lätt att leva på lån längre.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men det handlar också om att de amerikanska konsumenterna tagit sig en ordentlig funderare över framtiden.

    Vi befinner oss i ”en ny, frugal tid” utropar exempelvis Business Week och pekar på att allt fler säger nej till ett liv som kretsar kring en extravagant konsumtion.

    Och detta har börjat sätta allt tydliga spår i både makro- och mikrostatistiken.

    Sparkvoten har ökat det senaste halvåret. Och den privata konsumtionen har gått åt andra hållet.

    Konsumtionen minskade – för första gången sedan 1991 – med 3,1 procent i årstakt - under det tredje kvartalet, visar den BNP-rapport som nyligen las fram av Handelsdepartementet. (BNP sjönk samtidigt i en årstakt på 0,3 procent).

    Och landets bilförsäljare hade en svart månad i oktober. General Motors noterade t.ex den sämsta månaden sedan andra världskriget: Minus 45 procent jämfört med oktober ifjol.

    Det här har skapat ett av många ekonomiska dilemman som Obama och hans blivande finansminister kommer att få brottas med i samarbete med Ben Bernankes Federal Reserve.

    Den privata konsumtionen är den stora stöttan i den amerikanska ekonomin. Den svarar för uppåt 70 procent av BNP. Hela ekonomin är beroende av den – framför allt i en tid då företaqen också drar ner på sina investeringar och då exporten – som tidigare haft god fart – också visat tecken på att mattas som en följd av den allmänna, internationella konjunkturnedgången.

    På sikt måste hushållen dra åt svångremmen och spara mer för framtiden. Men om den omläggningen går för snabbt kan det få förödande konsekvenser hör hela USA-ekonomin.

    Det bästa scenariot för den nödvändiga anpassningen är en ”pyspunka” för konsumtionen som drar ut rejält över tiden. Det skulle ge USA-ekonomin en chans att återhämta sig under någorlunda ordnade former.

    För landet befinner sig med största sannolikhet redan i en recession. Den ekonomorganisation – NBER (www.nber.org) – som har till halvoficiell uppgift att fastslå när recessioner börjar och slutar har ännu inte kommit med någon domslut i den frågan).

    Och konjunkturfallet kan bli avsevärt djupare och längre än vad som var fallet vid den recession som följde efter den spruckna It-bubblan 2000-2001.

    Så brukar det bli efter finanskriser. Allt fler prognosmakare varnar nu för att inte bara 2009 utan även 2010 kan bli ett förlorat konjunkturår för USA. Och om man till det lägger ”risken” för att ett ökande sparande resulterar i ett brant fall för konsumtionen kan den ekonomiska utvecklingen bli nattsvart.

    Det är mot den bakgrunden man ska se det nya stimulanspaket som Obama och demokraterna nu vill försöka driva igenom redan innan han tillträder i Vita huset den 20 januari – trots att prognoserna pekar på att budgetunderskottet är på väg mot skyhöga nivåer.

    Obama vill att kongressen klubbar ett program på 100 miljarder dollar – med pengar till infrastruktur, matkuponger till de sämst ställda och stöd till klämda städer och delstater – när den samlas till en extrasession den 14 november. Men om Bush gör allvar av sitt tidigare hot att lägga veto mot det kan demokraterna satsa på att senaten godtar ett mindre paket på 60 miljarder dollar som representanthuset redan ställt sig bakom.

    Med det lär dock knappast sista ordet vara sagt. Det finns ekonomer som menar att det behövs nya stödpaket på åtminstone 300-400 miljarder dollar för att hålla den amerikanska ekonomin någorlunda flytande.

    Annons
    Annons
    X

    Privatkonsumtionen faller i USA.

    Foto: MARK LENNIHAN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X