Annons

EMU kräver politisk värdegemenskap

Under strecket
Publicerad

Den 14 september röstar vi om svenskt medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Det kan tyckas vara en ekonomisk fråga. Många ekonomer jag talat med har varit tveksamma eller ljumma i sin bedömning av EMU:s ekonomiska fördelar. Några av dem röstar ja ändå - men av politiska skäl. Men i en modern välfärdsstat är de ekonomiska och politiska skälen egentligen bara två sidor av samma euromynt. Är då EMU inte bra för den internationella politiken och globala utveckling? Inom EU påbörjades vägen mot ett monetärt samarbete redan 1979. Först en gemensam marknad, sedan en någorlunda samordnad ekonomisk politik och sedan gemensam valuta- och räntepolitik. Men bakom samordningen av den europeiska ekonomin döljer sig primärt en önskan att balansera den expansiva dollarekonomin i världspolitiken. Den franska Europapolitiken är i många stycken en förlängning av de egna internationella politiska ambitionerna och Tyskland har ett starkt intresse av att genom EU utveckla relationerna med de nya länderna i öst. Inga tecken tyder på en ändring av dessa ambitioner. De båda har alltså allt att vinna på att skapa en centraliserad ekonomisk och handelspolitisk motvikt mot dollarområdet. Sådana blockbildningar gynnar dock varken internationell frihandel, tredje världens utveckling eller öppningar i internationalpolitiska låsningar. I dagens läge är EMU mer av ridspö för de stora europeiska ländernas ambitioner än en lämplig tygel för att styra dem.

Annons

Får inte Sverige större möjligheter att internationellt driva viktiga internationella värdefrågor genom medlemskap i EMU? Om så skulle vara fallet innebär EMU-medlemskapet också att andra EMU-länder får motsvarande inflytande över Sverige. De redan mäktiga länderna får genom EMU ett större inflytande över politiken i Sverige än vad de skulle ha om vi alla var likar i den globala frihandeln. Vi binder alltså våra ekonomiska och politiska valmöjligheter vid europeiska ekonomier som inte kommit lika långt som vi själva i effektivisering, rationalisering och kunskapsnivå. De ekonomiska skillnaderna motsvaras också av skillnader i politiska värden. Vill vi verkligen ställa oss bakom Berlusconis Italien som Europas internationella röst? Eller tycker vi att den danska synen på invandrare så småningom skall bli avgörande för Europas syn på invandring? All erfarenhet pekar på att en gemensam medborgarkultur skapar grunden för fasta och gemensamma politiska gemenskaper. Ett solidariskt, jämlikt och öppet Europa skapas därför inte genom att bejaka den gemensamma räntan. Snarare underblåses politiska spänningar inom regionen. Utsatta grupper blir mer utsatta när räntorna inte kan ta hänsyn till regionala arbetsmarknader. EMU kräver en europeisk politisk demokratisk gemenskap - en federal stat. Att säga ja till EMU i dag är därför att sätta vagnen före hästen.

Annons
Annons
Annons