EMU-inträde skärper kraven på löneövervakning

Under strecket
Publicerad
Annons

Utredningens uppdrag är att "analysera de förändrade förutsättningarna för stabiliseringspolitiken vid ett svensk deltagande i valutaunionen". Eller annorlunda uttryckt: vilka krav ställs på regeringens budget, om räntan överlämnas till Europeiska centralbanken och kronan försvinner in i den gemensamma valutan euro?
Möjligheten för Sverige upphör då att med räntan och den rörliga kronan stabilisera den ekonomiska utvecklingen; antingen motverka stagnation och stigande arbetslöshet, eller dämpa överhettning och skenande löner och priser.

Finanspolitiken får alltså en mycket viktigare roll när man inte längre kan parera med räntan. Det gäller att i goda tider bygga upp så stora överskott i statens finanser att man har tillräckligt "samlat i ladorna" för sämre tider.
Ett land som vill vara med i EMU måste förbinda sig att budgetunderskottet aldrig blir större än 3 procent av BNP. Det är fastlagt i den så kallade stabilitetspakten, som också föreskriver att de offentliga finanserna över tiden ska vara i balans eller visa överskott. På den här punkten ligger Sverige bra till; bättre faktiskt än flera EMU-länder. De offentliga finanserna är sanerade och inflationen har pressats tillbaka. Vi har ett överskottsmål på 2 procent av BNP och har skapat disciplin i finanspolitiken med utgiftstaket.
Den fråga utredningen ska försöka besvara är om det räcker med ett genomsnittligt budgetöverskott på 2 procent av BNP för att Sverige aldrig ska riskera att ramla ner till underskott större än 3 procent av BNP. Räcker en fallhöjd på 5 procentenheter?
Svaret kan bli ja, förutsatt att arbetsmarknadens parter förmår ta det ökade ansvar för lönebildningen som följer med ett EMU-inträde. I dag, så länge vi har en egen ränta och en egen valuta, korrigeras alltför höga lönestegringar genom stigande räntor och sjunkande krona. Men i EMU döljs till en början effekterna av alltför höga löner trots att de slår direkt på Sveriges internationella konkurrenskraft. EMU-utredningen väntas därför föreslå nya instrument (så kallade indikatorer) för skärpt övervakning av löneutvecklingen. Dessa indikatorer ska vara vägledande för löneförhandlingarna, men också kunna återkopplas till finanspolitiken för att den vägen korrigera för avvikelser som hotar konkurrenskraften.

Annons
Annons
Annons