Annons

Elzonen kostar bruket tiotals miljoner per år

Sedan elområdesindelningen genomfördes är elen dyrare i södra Sverige än i norra. Nu växer oron över vad detta kommer att innebära för elmarknadens redan ifrågasatta förtroende.

Under strecket
Publicerad

Mitt i de halländska skogarna, en knapp timme nordost om Halmstad, ligger Hyltebruk. Det är en traditionell svensk bruksort, och symbol för ett dramatiskt skifte i svensk närings- och energipolitik. Här, längs med ån Nissan, ligger Hylte bruk, en av världens största tidningspappersfabriker. Från fem produktionslinor med åtta meter breda valsar produceras mer än 800000 ton papper per år.

Sedan den 1 november avgörs elpriset av var i landet du bor, och Hylte är en av många sydsvenska kommuner där industrins prissäkringskontrakt i vinter kostat 20 procent mer än i norra Sverige. För pappersbruket innebär det att kostnaden för att säkra priset på strömmen till en flismaskin ligger på uppskattningsvis 285000 kronor för ett kvartal. I norra Sverige hade det gått på knappt 240000 kronor. Då bruket årligen behöver 1,4 miljoner megawattimmar, nästan 1 procent av Sveriges elförbrukning, rör det sig i slutändan om tiotals miljoner kronor i skillnad.

Annons
Annons
Annons