X
Annons
X
Recension

Förbjuden frukt. Litterärt, franskt & kvinnligt Elva kvinnoöden som är som lyxiga praliner

Vad har Elsa Beskow med dagens Djursholm att göra? Och varför var åldrandet så viktigt för Simone de Beauvoirs författarskap? Lena Kårelands "Förbjuden frukt" är elva vackert förpackade essäer om kreativa kvinnor.

Ellen Key, George Sand, Simone de Beauvoir och Elsa Beskow. Foto: IBL/TT
Av
Läs mer om Vårens böcker 2018

Den är lite som en exklusiv ask praliner, Lena Kårelands ”Förbjuden frukt. Litterärt, franskt & kvinnligt”. Elva vackert förpackade essäer om företrädesvis franska kvinnliga författarskap, som inleds med en intressant text om Simone de Beauvoir och hennes tankar om åldrandet. Redan som tjugoåring började de Beauvoir känna sig gammal, och tanken på döden var ständigt närvarande hos henne. Samtidigt stegrade åldrandet arbetsivern: Med en känsla av att tiden är utmätt gäller det att hinna med så mycket som möjligt. Det är lätt att tro att stora intellektuella står över sådant som åldersnoja och har viktigare saker att tänka på, men för Simone de Beauvoir var just åldrandet en viktig sak, viktig nog att bli föremål för boken ”La Vieillesse”. Det är sympatiskt.

En annan essä handlar om författaren Éugenie de Guérin, som skiljer sig drastiskt från den typ av kvinnor som brukar lyftas upp av historieskrivningen. Hon var definitivt inte radikal och hon är omöjlig att betrakta som en feministisk pionjär, vilket annars brukar vara populärt att göra. I stället var hon en konservativ och hemmakär katolik, vars liv i hög grad präglades av en närmast symbiotisk relation med brodern och poeten Maurice de Guérin. Medan Maurice drog till Paris för att hänga i konstnärskretsar i sällskap av ärkedandyn Jules Barbey d’Aurevilly, stannade Éugenie kvar på familjegodset i sydvästra Frankrike och började skriva dagbok till Maurice, vilket hon fortsatte med även efter hans alltför tidiga död. Från sin stillsamma tillvaro gjorde hon anteckningar om livet och döden, om sin starka gudstro och om naturen och dess skiftningar. När hennes dagböcker gavs ut 1862 beskrev Barbey d’Aurevilly – som då kommit att bli en nära vän, snudd på ett substitut för den förlorade brodern – hennes anteckningar som "en flaska med heligt blod".

Ellen Key, George Sand, Simone de Beauvoir och Elsa Beskow.

Foto: IBL/TT Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X