Eleverna som lär sig avslöja falska nyheter

Förra veckan var det källkritikens dag. På Möllevångsskolan i Malmö tränas klass 5A till att bli experter på att upptäcka falska nyheter.

Malaak, Marwah, Georgie, Junior och Emin går i femman på Möllevångsskolan i Malmö som jobbar regelbundet med källkritik.
Malaak, Marwah, Georgie, Junior och Emin går i femman på Möllevångsskolan i Malmö som jobbar regelbundet med källkritik. Foto: Ola Torkelsson

Under vintern har det ­talats mycket om fejkade nyheter och "alternativa fakta". På nätet sprids många ­artiklar och bilder som kan verka sanna men som är helt eller delvis påhittade. Och det finns människor som tjänar pengar på att skapa falska nyheter. Därför har den 13 mars utsetts till källkritikens dag.

I klass 5A på Möllevångsskolan får eleverna testa att själva presentera nyheter under "direktsändning".

Via en uppriggad ­låtsasstudio i rummet bredvid presenterar de en nyhet de i förväg valt ut och lärt sig utantill. Ljudet och bilden når klassen genom ett samtal mellan två surfplattor.

Emin går in. Han berättar om förra veckans stora händelse i Kista i Stockholm, där två unga män dog i en skjutning. Nyheten skapar en diskussion i klassen. Hur mycket vet vi om händelsen?

Om man vill kolla upp det, hur gör man då?

–  Letar fram mer fakta än det som står i artikeln, säger Georgie.

Uppgiften att presentera en nyhet är något de gör varje fredag. Det har gjort dem duktiga på att alltid fråga sig om det de läser, hör ­eller ser är sant.

Calle Ranmo, SVA-lärare, och klassföreståndaren Peter Johansson, lär ut källkritik. Foto: Ola Torkelsson

–  Vi gör det nästan varje dag. Det är bra, säger Emin.

Det finns en tanke bakom att de inte läser från stödpapper utan försöker minnas nyheten för att sedan återberätta den.

–  Precis som vuxna gör vid fika­bordet: "jaha, var hörde du det ifrån?". På så sätt får man in den naturliga källkritiken, säger klassläraren Peter Johansson.

Georgie berättar att han tidigare ofta blev lurad och trodde på osanna saker som spreds på nätet.

–  Det var skolan och läraren Peter som lärde mig att inte gå på fejknyheter. Nu när jag ser en nyhet tänker jag alltid: är den pålitlig eller är det någon som bara tycker så?

Klasskompisen Junior håller med.

–  Jag har sett i videor att människor har övernaturliga krafter. Innan vi pratade om fejknyheter trodde jag att det var sant, säger Junior.

Det kluriga är att upptäcka de nyheter som hamnar i "gråzonen", där en del fakta är sann och annan falsk. Eller när bara ena sidan av en historia presenteras. Vissa kan ha dolda avsikter.

–  Man kan vara rasist och vilja vinkla en nyhet, säger Malaak, och ger exempel på frågor som alltid är bra att ställa:

–  Vem har gjort nyheten, står det namn? Kan man kontakta personen? Kan man hitta fakta någon annanstans om händelsen?

Att en del människor vill sprida falska nyheter är inget konstigt, tycker klasskompisarna.

–  De kan ha en hemsida, och där finns reklam som ger dem pengar när människor klickar. Mitt råd är läs alltid noga och kolla upp innan du delar vidare något som kan vara en falsk nyhet, säger Georgie.

Malaak, Marwah, Georgie, Junior och Emin går i femman på Möllevångsskolan i Malmö som jobbar regelbundet med källkritik.

Foto: Ola Torkelsson Bild 1 av 2

Calle Ranmo, SVA-lärare, och klassföreståndaren Peter Johansson, lär ut källkritik.

Foto: Ola Torkelsson Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X