Annons
X
Annons
X

Elever saknar vägledning

Skolornas studie- och yrkesvägledning är i kris. Varje vägledare på gymnasiets friskolor ska hjälpa 770 elever. Enligt en ny rapport råder det också stor osäkerhet om vad studievägledarna egentligen ska göra.

Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att erbjuda studie- och yrkesvägledning till skolelever. Men den tiden är förbi, enligt Skolverkets undervisningsråd Mikaela Zelmerlööw:

– Sverige har idag en av de svagaste viljeyttringarna bland EU-länderna när det gäller detta.

Skolverket har i flera rapporter uppmärksammat den bristande kvaliteten i vägledningen. Alla elever får inte den hjälp som de har rätt till.

Annons
X

– Många skolor lever inte upp till målen i läroplanen utan prioriterar bort detta, säger Mikaela Zelmerlööw.

Nu kommer ytterligare en rapport som befäster den mörka bilden. De fackliga organisationerna Saco och Lärarnas riksförbund har gjort djupintervjuer med 20 studie- och yrkesvägledare, som bland annat vittnar om underbemanning.

”Jag är ensam med 800 elever. Massor av elever med svaga resultat – man mår ganska dåligt på jobbet när man har så många elever och inte hinner följa upp”, säger en av de intervjuade vägledarna.

Den situationen är inget extremfall. På friskolor på gymnasiet går det i genomsnitt 770 ungdomar på en studievägledare. I snitt på alla skolor i högstadiet tar en vägledare hand om 550 elever, enligt Skolverket.
**
– Det är en orimlig** situation. Det drabbar eleverna som riskerar att välja fel program på gymnasiet på grund av brist på information, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Redan idag är det många ungdomar som känner att de valt fel studieväg – 13 procent av eleverna byter program det första året på gymnasiet.

Att antalet yrkesvägledare varierar kraftigt mellan skolorna får också negativa konsekvenser för de anställda. En deltagare i intervjustudien berättar att det är nödvändigt att jobba på flera skolor för att få ihop till en heltid. En studievägledare arbetar på halvtid som vaktmästare för att komma upp i en heltidstjänst.

Vägledarna berättar även att det finns oklarheter om vad deras jobb egentligen ska gå ut på och att de ibland ses främst som administratörer av skolledningen.

Ossian Wennström, utredare på Saco, anser att de mål för studievägledningen som anges i läroplanen är inte är tillräckligt tydliga.

– Skrivningarna är flummiga och behöver konkretiseras. Kanske måste man ange hur många timmars studievägledning varje elev har rätt till, säger han.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X