Annons
X
Annons
X

Elever på friskolor får bättre datorer

Friskoleelever har större chans att arbeta på en dator än elever på kommunala skolor. I grundskolan är trängseln vid datorn störst. Här går det i genomsnitt sex elever per dator, visar den första rikstäckande inventeringen på åtta år.

(uppdaterad)
Foto: LARS PEHRSON

Julia Granlund på Victor Rydbergs gymnasium antecknar snabbt som en dans på sin bärbara dator, intill lärarens powerpoint-presentation som laddades ner strax före lektionens start.

I en annan skola i Sverige står datorerna, ofta äldre än tre år, i rader i datasalen.

Skolverket har på regeringens uppdrag gjort en enkätundersökning med ett urval av landets rektorer och lärare, både på fristående och kommunala skolor. Senast datortätheten i svenska skolan inventerades var 2001.

Annons
X

På kommunala grundskolor går det i snitt 6 elever per dator, för fristående är siffran 4,5. Datortätheten är större i gymnasieskolan, men skillnaden i datorutrustning finns även här: 1,6 elever per dator i fristående skolor och 2,5 i kommunala.

– Det är en icke oväsentlig skillnad mellan kommunala och fristående skolor när det gäller vilken utrustning de har tillgänglig, både för elever och lärare. Om man tar frågan om likvärdig skola på allvar så kan man ställa sig frågan vad detta återspeglar, säger Peter Karlberg, Skolverkets expert på IT-frågor.

En förklaring är att friskolor ofta är yngre som organisationer och moderna datorer en naturlig del. En annan är att tillgången till bärbara datorer ökar de fristående skolornas attraktivitet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det förefaller som att skillnaderna mellan fristående och kommunala skolor har ökat lite grann, säger Peter Karlberg.

    Datorerna på många skolor är inte bara få – de är gamla också. Varannan kommunal grundskola uppger att alla datorer är tre år eller äldre. Det kan jämföras med tjänstemännens datorer i Stockholms stad som har en livstid på max tre år.

    – Man kan anta att då havererar i princip alla datorer samtidigt. Med den ekonomiska situation som finns i kommunerna, kommer troligen många inte få de extraresurser som krävs, säger Peter Karlberg.

    Han ger flera svar på varför datorer behövs i skolan. Digital kunskap är nödvändig för den som ska sköta sina bankaffärer och ta del av information. EU har definierat det som en kompetens som medborgare i unionen har rätt att kräva.

    – När man frågar lärare om deras syn säger de att det verkar motivationshöjande för eleverna. Det stimulerar prestationerna, säger Peter Karlberg.

    Men bristen på datorer blir ett hinder även för de som undervisar. På den kommunala grundskolan måste tre av fyra lärare samsas med kollegerna om arbetsredskapet.

    – Gå in på kommunkontoret i en kommun i övre Norrland och varenda tjänsteman har ett eget rum och en egen dator. Lärarna måste precis som kanslisten en dator för att fullgöra sitt jobb, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande, Metta Fjelkner.

    De som arbetar med datorer i skolan får ett försprång, anser Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

    – Och för dem som inte har någon dator i hemmet blir tillgången i skolan ju än viktigare.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X