Annons
X
Annons
X

Elever i friskolor presterar bättre

SKOLRESULTAT Friskoleelever har högre meritvärden och resultat på det nationella matematikprovet än elever i kommunala skolor, enligt en ny undersökning. De kommunala skolorna borde kunna förbättra sig minst till friskolornas nivå, skriver Anders Morin och Malin Sahlén, Svenskt Näringsliv.

dag går 90 procent av grundskoleeleverna i kommunala skolor. För näringslivet är det av avgörande betydelse att dessa elever redan i grundskolan får tillräckliga baskunskaper, och lär sig kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga som grund för vidare studier och yrkesverksamhet.

De försämrade resultaten i grundskolan framför allt i matematik och naturvetenskap, och de stora skillnaderna mellan kommuner i utbildningsresultat, riskerar att leda till en sämre utbildad arbetskraft, som också drabbar näringslivet. Men ett ljus i mörkret är friskolornas prestationer.

Svenskt Näringsliv har låtit utföra en unik undersökning som jämför elevernas meritvärden (sammanlagda slutbetyg) och resultat från nationella provet i matematik i årskurs 9 mellan fristående och kommunala grundskolor. Alla elever som slutade årskurs 9 år 2006 ingår. Resultatet är uppseendeväckande och visar på stora skillnader. Friskoleeleverna har högre meritvärden och resultat på matematikprovet än eleverna i kommunala skolor.

Annons
X

Meritvärdet (se faktaruta) är 42 poäng högre för en friskoleelev jämfört med en elev med samma bakgrund i kommunal skola. Det genomsnittliga meritvärdet samma år var 205 poäng. När matematikprovet används som mått är skillnaden 3,7 poäng, även om resultatet här är något mer osäkert till följd av ett visst bortfall. Medelvärdet var där 11,0 poäng.

I den statistiska analysen har vi neutraliserat bland annat för individuella skillnader vad gäller kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund.

Undersökningen visar även att orsakssambanden går åt båda håll, det vill säga både att skolformen påverkar betygen men också att betygen påverkar val av skolform, alltså att friskolor i högre utsträckning drar till sig högpresterande elever. Den senare effekten har vi så långt möjligt neutraliserat.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Genom att vi samtidigt med meritvärdet undersökt resultaten på nationella provet i matematik, där möjligheterna för lärarna att sätta för ”snälla” betyg är mer begränsade, erhålls en tydlig indikation på att skillnaderna mellan skolformerna inte beror på betygsinflation. Andra studier från Skolverket (2010) tyder också på att eventuell betygsinflation inte är mer utbredd i friskolor än kommunala grundskolor.

    Det finns en uppfattning att förekomsten av friskolor medför att de kommunala skolorna dräneras på resurser och därför presterar sämre. Vår undersökning visar att oron för sämre prestationer i de kommunala skolorna till följd av friskolor inte är befogad. Vi finner tvärtom en svagt positiv effekt på såväl meritvärdet som provet i matematik i de kommunala skolorna om andelen friskoleelever i en kommun ökar.

    Om andelen ökar med 8 procent så ökar meritvärdet för eleverna i de kommunala skolorna med mellan 1,3 och 3,2 poäng, och poängen i matematikprovet med 0,1 till 0,5 poäng, beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Effekterna är små och för stora växlar ska inte dras av detta. Friskolorna har också ett större bortfall när det gäller andelen som gör matematikprovet.

    Det finns dock inget som tyder på att de kommunala skolorna presterar sämre till följd av friskolor, tvärtom tyder våra resultat på att friskolorna bidrar till att höja nivån något även i de kommunala skolorna. Detta bedömer vi är en effekt av ökad konkurrens som slår igenom.

    En delförklaring till att friskolor presterar bättre är enligt vår bedömning att dessa generellt sett är mer konkurrensutsatta. De måste, för att attrahera elever och föräldrar, i större utsträckning visa att de lyckas med sitt grundläggande uppdrag att förmedla kunskaper.

    Andra delförklaringar kan vara att friskolorna attraherar elever och föräldrar som är mer motiverade och engagerade. Detta kan också ses som en kvalitetsaspekt hos friskolorna.

    För näringslivets fortsatta konkurrenskraft räcker det inte att eleverna i friskolorna presterar bra. Det måste också eleverna i de kommunala skolorna göra. Dessa borde dock kunna förbättra sig minst till friskolornas nivå.

    Genom lagstiftning tillförsäkras de kommunala skolorna och friskolorna lika mycket resurser. Några av de faktorer som forskningen pekar ut som kännetecknar framgångsrika skolor är tydlighet i styrning och ledarskap som framför allt inriktas på kunskapsmål, höga förväntningar på eleverna, kompetenta och engagerade lärare, extra stöd till lågpresterande elever, regelbundna uppföljningar samt ordning och reda. Den totala resursnivån har mindre betydelse, däremot är det viktigt att resurser och arbetstid i tillräcklig utsträckning används till undervisning. Duktiga lärare måste premieras lönemässigt.

    Det går att förbättra den svenska skolan redan på kort sikt. Här är det kommunerna och skolorna som har ansvaret och verktygen. Friskolorna har visat att det är möjligt.

    ANDERS MORIN

    ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

    MALIN SAHLÉN

    ekonom, Svenskt Näringsliv

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X