Annons

Eldsvådan som förändrade Stockholms brandförsvar

”Hur såg brandförsvaret ut i det gamla Sverige? Det vill säga, vi hade ju massor av stadsbränder, och alla måste rimligen ha känt till risken för eldsvådor. När började vi få brandkårer?”

Under strecket
Publicerad

Efter branden i Palinska huset 1873, som resulterade i onödiga dödsoffer, riktades kritik mot stadens ansvariga.

Foto: IBL Bild 1 av 1

Efter branden i Palinska huset 1873, som resulterade i onödiga dödsoffer, riktades kritik mot stadens ansvariga.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Efter branden i Palinska huset 1873,  som resulterade i onödiga dödsoffer, riktades kritik mot stadens ansvariga.
Efter branden i Palinska huset 1873, som resulterade i onödiga dödsoffer, riktades kritik mot stadens ansvariga. Foto: IBL

Problemet var att Sveriges ledande politiker inte menade att det var upp till riksråd och riksdag att ta ansvar, inte ens för att tvinga städerna att ordna upp eländet. I praktiken var det städernas borgare själva som måste se till att skydda bebyggelsen, och många stadsbor strävade emot i det längsta – eftersom brandförsvar kostar pengar. De försök som gjordes att ordna brandförsvar kännetecknades därför i hundratals år av låg ambition och en alltför släpphänt attityd.

Annons
Annons
Annons