Hela denna artikel är en annons

Stor aptit på nya finansfenomenet

Gröna obligationer är finansmarknadens nya sätt att hitta och öronmärka kapital till miljöprojekt, och fenomenet växer så det knakar.

Anette Eineljung, som ansvarar för ränteförvaltningen på Nordea Fonder

Foto: Nordea Bild 1 av 2

Nordea Fonder är en av många finansiella aktörer som har fattat intresse för tillgångsslaget, och som fondsparare i flera av bankens räntefonder kan kunderna räkna med att deras sparpengar bidrar till att finansiera miljöinriktade projekt.

Bild 2 av 2

Anette Eineljung, som ansvarar för ränteförvaltningen på Nordea Fonder

Foto: Nordea Bild 1 av 1
Anette Eineljung, som ansvarar för ränteförvaltningen på Nordea Fonder
Anette Eineljung, som ansvarar för ränteförvaltningen på Nordea Fonder Foto: Nordea

För tre år sedan blev Göteborg den första staden i världen att ge ut “gröna obligationer”. Därigenom kunde stadsförvaltningen låna 500 miljoner kronor, öronmärkta för ett biogasprojekt, ett reningsfilter till Lackerbäcks vattenverk samt för en satsning på kommunala elbilar.

Intresset var så stort att obligationerna, enligt finanschefen Magnus Borelius, var slutsålda inom en halvtimma. Året därpå upprepades proceduren, och Göteborg gav på nytt ut gröna obligationer för investeringar i trädplantering, fjärrvärme och hållbart byggande. På andra sidan i denna rollfördelning återfinns investerarkollektivet, som genom gröna obligationer kan spara pengar på ett hållbart sätt. Men det är inte det enda motivet.

– Vi som investerar i det här köper inte gröna obligationer bara för att de är gröna, utan för att vi tycker att de tillför diversifiering och värde, säger Anette Eineljung, som ansvarar för ränteförvaltningen på Nordea Fonder.

Nordea Fonder är en av många finansiella aktörer som har fattat intresse för tillgångsslaget, och som fondsparare i flera av bankens räntefonder kan kunderna räkna med att deras sparpengar bidrar till att finansiera miljöinriktade projekt.

Bild 1 av 1

Öronmärkt till miljösatsningar

Att ge ut obligationer är ett sätt för stater, kommuner och företag att ta upp lån för att finansiera sin verksamhet. I motprestation betalar låntagaren en ränta, innan lånet återbetalas i slutet av obligationens löptid. Gröna obligationer utgör i den bemärkelsen inget undantag. Det “gröna” syftar enbart på hur kapitalet ska vändas, men att låntagaren därmed också tar på sig ansvaret att återrapportera till långivarna.

– Enda skillnaden är att kapitalet som lånas upp är öronmärkt till miljösatsningar, säger Anette Eineljung.

Ur det perspektivet är gröna obligationer helt enkelt ett löfte från låntagaren till långivaren att realisera ett specifikt projekt. Och det som en gång började som en marginell företeelse i Sverige, har i dag blivit en snabbt växande global marknad.

Nordea Fonder är en av många finansiella aktörer som har fattat intresse för tillgångsslaget, och som fondsparare i flera av bankens räntefonder kan kunderna räkna med att deras sparpengar bidrar till att finansiera miljöinriktade projekt.
Nordea Fonder är en av många finansiella aktörer som har fattat intresse för tillgångsslaget, och som fondsparare i flera av bankens räntefonder kan kunderna räkna med att deras sparpengar bidrar till att finansiera miljöinriktade projekt.

Aptiten på gröna obligationer alltjämt stor

I början var det i huvudsak överstatliga aktörer som lockades av idén, däribland Europeiska Investeringsbanken. I fjol, knappt tio år efter premiären, uppgick den emitterade volymen till omkring 40 miljarder dollar, där såväl offentliga som privata aktörer återfanns bland låntagarna.

Nordea Fonder är en av många finansiella aktörer som har fattat intresse för tillgångsslaget, och som fondsparare i flera av bankens räntefonder kan kunderna räkna med att deras sparpengar bidrar till att finansiera miljöinriktade projekt.

Från bankens sida är aptiten på gröna obligationer alltjämt stor, men det som krävs – enligt Anette Eineljung – är ett ännu större engagemang från resten av samhället.

– Det måste till fler projekt, och då måste det finnas en vilja i landsting, stat och ute på företagen att söka mandat för att jobba mer miljöinriktat. Belackarna brukar säga ‘vill ni göra något gott, lägg pengarna i sparbössan’, men vi gör det här för att vi tycker det är bra för våra kunder, säger hon.

Läs mer om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar här.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas Faktablad och Informationsbroschyrer. Faktablad, Informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfosamt på Nordeas bankkontor.

Annons
Annons
Annons