Annons

“Massa små lån – bland det dyraste man kan ha”

Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.
Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker. Foto: Leo Sellén/TT

Svenskarnas konsumtionslån uppgår till miljardsummor och fortsätter öka. Men ekonomer varnar och menar att det kan vara riskfyllt att ta den typen av lån.

– Jag tycker att man ska vara jätteförsiktig, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.

Under strecket
Publicerad

Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.

Foto: Erik Simander/TT Bild 1 av 1

Konsumtionslån, eller blancolån som de också kallas, är ofta dyra lån med hög ränta och kort löptid. I en rapport från juni 2018 skriver Finansinspektionen att det har skett en särskilt stor ökning av konsumtionslån de senaste fyra åren.

I maj 2019 hade svenska hushåll konsumtionslån på 234 miljarder kronor, enligt SCB. En siffra som dessutom ökar. Tillväxttakten var 7,2 procent i maj – en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med april.

Ekonomer ser på den uppåtgående trenden med oro.

– Jag tycker att man ska vara jätteförsiktig med konsumtionslån, säger Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.

Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker, säger att det man lånar pengar till alltid ska ha ett motsvarande värde, så att man kan sälja det för att lösa lånet om det skulle krisa.

– Det man gör när man tar ett lån är att binda upp sina framtida inkomster, och de kan förändras. Du kan försätta dig i en tråkig situation om du plötsligt skulle få svårt att betala, säger hon.

En bil eller båt är exempel på saker som kan gå bra att låna till eftersom de ofta har ett andrahandsvärde. Resor, kläder, skor och liknande ska man däremot undvika att köpa för lånade pengar. Johanna Kull säger att människor ofta tenderar att överskatta sin framtida betalningsförmåga.

Annons
Annons

Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.

Foto: Erik Simander/TT Bild 1 av 1

– Lånen utan säkerhet har ofta en mycket hög ränta och det kan sluta med att räntekostnaden överstiger hela lånebeloppet. Det blir snabbt en väldigt jobbig och växande snöboll att knuffa framför sig.

Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank.
Johanna Kull, sparekonom på Avanza Bank. Foto: Erik Simander/TT

Finansinspektionen skriver att konsumtionslånen utgör en såpass liten del av svenskarnas totala skulder att de än så länge inte utgör en risk för den finansiella stabiliteten. Däremot kan de påverka hushållens ekonomi, med svårigheter att betala av lånen som följd. Enligt FI betalar hushåll med stora konsumtionslån i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i ränta och amortering.

– Det har skett en attitydförändring där det har blivit mer socialt accepterat att handla på kredit. Dessutom har det blivit mer tillgängligt, fler aktörer erbjuder det och marknadsför det aggressivare, säger Johanna Kull.

Har man ändå tagit ett konsumtionslån ska man betala av det så fort som möjligt. Har man flera är det bäst att försöka baka ihop dem till ett större lån, enligt Ylva Yngveson.

– Man ska absolut inte ha massa små lån, det är bland det dyraste man kan ha. Om man har en bostad som har ökat i värde kan man kanske höja sitt bostadslån och lägga in konsumtionslånet där med en låg ränta, säger hon.

– Det kan vara ett sätt att förändra ekonomin till det bättre, förutsatt hyfsad snabb amortering då.

Även Johanna Kull ger rådet att försöka baka ihop lånen. Går det inte så är det bäst att betala av det lån som har högst ränta först, och sedan amortera på dem i storleksordning.

– Man ska verkligen göra allt som står i ens makt för att kunna betala av innan de växer sig stora som monster. Behöver man hjälp kan man vända sig till kommunens budget- och skuldrådgivare, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons