Annons
X
Annons
X

Ekonomer: Gräv ned överskottsmålet

Stora delar av den svenska ekonomeliten vill slopa dagens överskottsmål. Det visar en SvD-enkät. Politikerna skulle då få ökat utrymme för satsningar. Men flera ekonomer varnar för att politikerna inte skulle kunna hantera en sådan frihet.

(uppdaterad)
Donners plats i cantrala Visby under Almedalsveckan.
Donners plats i cantrala Visby under Almedalsveckan. Foto: SCANPIX

”Det känns väldigt bra.” Finanspolitikens Don Quijote, Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson, vädrar morgonluft. Under våren har flera instanser kommit ut som kritiker av det statliga överskottsmålet.

– Vi har väldigt starka finanser och då behöver vi koncentrera oss på de samhällsproblem vi har, framför allt att få ned arbetslösheten, anser Ulla Andersson.

Vänsterpartiet vill ersätta dagens överskottsmål under en konjunkturcykel med ett krav på att budgeten är i balans – att den går plus minus noll.

Annons
X

– Då frigör man cirka 30 miljarder kronor per år som kan användas till investeringar.

Vänsterpartiet har länge som enda parti ifrågasatt överskottsmålet. Men numera öppnar även Miljöpartiet för att göra om systemet. Ambitionen är att få mer pengar till reformer. Hittills har emellertid både finansminister Anders Borg (M) och hans socialdemokratiska utmanare Magdalena Andersson sagt nej. Men de är på väg att bli allt mer isolerade.

SvD har frågat de 25 högst rankade svenska ekonomerna om det finansiella ramverkets framtid. 21 har svarat och av dem anser en majoritet, elva stycken, att överskottsmålet bör modifieras.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I korthet baserar de sitt resonemang på att Sverige med sin internationellt sett låga statliga skuldsättning bör använda mer resurser till att stärka Sverige i stället för att låta statsskulden krympa ytterligare. Sedan är det en annan sak hur reformutrymmet skulle användas; det handlar om allt från infrastruktursatsningar till skattesänkningar.

    Lars E O Svensson, som toppar listan, vill inte uttala sig eftersom han ”inte har tänkt igenom det ordentligt”, men ekonomerna på plats två till fyra vill alla ha en förändring.

    Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet, kan tänka sig att övergå till ett balanskrav så länge det övriga finansiella ramverket är ”intakt”.

    Nestorn inom svensk nationalekonomi Assar Lindbeck var tidigt ute och vädrade en liknande uppfattning. Professor Per Krusell, även han verksam på IIES, är inne på att överskottsmålet skulle ”kunna mjukas upp eller avskaffas”.

    – Min bedömning är att vi har eftersatt infrastruktur, ett behov av en storsatsning på skolan och kanske även på byggandet.

    Men Per Krusell varnar, liksom flera av hans kolleger, för att politikerna inte skulle klara av att hålla fingrarna i styr. Därför krävs någon form av säkerhetsmekanism. Ett tydligare uppdrag till Finanspolitiska rådet kunde vara en sådan, bedömer han.

    I den krets som ifrågasätter det nuvarande överskottsmålet finns också bland annat professorerna Bertil Holmlund, Jörgen W Weibull, Magnus Henrekson och Olof Johansson-Stenman.

    I slutet av sommaren avgår professor Lars Jonung, rankad på plats 20, som Finanspolitiska rådets ordförande. Även han är öppen för en förändring, men markerar att han uttalar sig i egenskap av Lundaprofessor.

    – Det finns goda skäl att analysera överskottsmålets utformning med tanke på att statsfinanserna har förbättrats rejält sedan målet sjösattes, säger Lars Jonung men poängterar samtidigt att en förändring skulle kräva ett brett politiskt stöd.

    Mats Persson, professor vid IIES, är en av två i gruppen som vill behålla nuvarande upplägg, även om han anser att det vore ekonomiskt motiverat att släppa det.

    – Om disciplinen luckras upp är det samma sak som att målet avskaffas helt och hållet. Nästa gång kanske någon föreslår att det ska sänkas från noll till minus 1 procent, och så vidare, anser han.

    Precis utanför listan på de 25 högst rankande återfinns John Hassler, även han på IIES och föreslagen som Lars Jonungs efterträdare för Finanspolitiska rådet. Han avvisar kategoriskt ett nytt regelverk.

    – Finanskrisen har visat att det är viktigt att staten har tillräckliga buffertar för att betalningsförmågan inte ska misstros i kristider.

    John Hassler saknar en ”välgrundad analys” av hur stora överskott staten bör ha.

    – Det är möjligt att en sådan analys ger vid handen att vi utan risk kan sänka överskottsmålet. Innan vi vet det är det oansvarigt att föreslå en sänkning.

    LÄS MER: Fler nyheter om Almedalsveckan

    Därför misslyckadesintervjun med Bildt svd.se WEBB-TV | Fridolin om #mittförstajobb svd.se Gudrun Schyman kokar mot Åkesson svd.se Nu berättar Reinfeldt om #mittförstajobb svd.se SvD MÖTER | ”Två klena år för Sverige” svd.se Läs allt om Almedalen på SvD:s specialsajt svd.se
    ”Det är en sorglig dag i Almedalen” svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Donners plats i cantrala Visby under Almedalsveckan.

    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X