X
Annons
X

Håkan Arvidsson: Einstein trodde på världens begriplighet

När jag var i 14-årsåldern och just hade upptäckt den moderna jazzen kom pianisten och bandledaren Count Basie ut med en skiva som en av de äldre pojkarna i kvarteret blev ägare till och som jag ofta lyssnade på hemma hos honom. Den kallades alltid "Atomplattan" och musiken var fantastisk, i synnerhet gällde det numret som hette "Splanky". När jag satt där hemma hos min kompis och lyssnade på Basie beundrade jag också omslaget till albumet. Det avbildade en nukleär svamp och pryddes av texten "E= Mc2". Jag var inte gammal nog att förstå innebörden av denna egenartade formel så jag frågade kompisen vad det betydde. "Det betyder allt" svarade han.

Det gjorde mig inte mycket klokare. Först senare fick jag under skolans fysiklektioner veta att det var formeln för Albert Einsteins relativitetsteori och att den förklarade om inte allt så i alla fall väldigt mycket. Uttydd på vanligt språk kan man läsa den så att "energin är lika med massan gånger ljushastigheten i kvadrat". Det säger kanske inte mannen på gatan särskilt mycket men formeln döljer djupa hemligheter. Den är grunden för atomkraften liksom atombomben och den ger de vetenskapsmän som tränger in i den en förståelse av universums uppbyggnad och funktionssätt som den klassiska newtonska mekaniken inte klarade. Populärt kan man säga att i Einsteins universum finns varken absolut rum eller absolut tid vilket var en av grundförutsättningarna i Newtons mekanik. Newtons teori om gravitationen vilade på idén att det fanns kroppar i vila mot vilken gravitationen kunde mätas, visserligen kunde aldrig dessa vilande kroppar observeras. De förutsattes bara för att teorin skulle hålla stick.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X