Einstein, Pippi och Asperger

Under strecket
Publicerad
Annons

Fredrik Sjöberg, författare och biolog, är en av tre kolumnister på SvD Vetenskap. Inger Atterstam och Susanna Baltscheffsky är de två andra.
En gammal sanning säger att berömmelse i övermått, makt och stora pengar kan alstra besvärliga sjukdomar av skilda slag, alltifrån försvagad lever till storhetsvansinne. Och blir man dessutom, likt Gustav Adolf, med tiden tämligen fet, kan det gå illa på snart sagt hur många sätt som helst. Trist, förstås, men ett faktum.
Och inte nog med det. Ty även om celebriteten i fråga är kärnfrisk och sund som en konfirmand, kan hon eller oftare han lika fullt vara förvissad om att någon, förr eller senare, hittar på en passande diagnos av neuropsykiatrisk art. Det hör liksom till numera. Är man bara lite udda, och blir berömd och gärna rik, så anmäler sig alltid villiga bedömare från diagnossjukans härläger.

Albert Einstein, till exempel, påstås ha lidit av Aspergers syndrom, ett autismliknande funktionshinder som yttrar sig i klen social förmåga samt intill besatthet
brinnande intresse för något specialområde. Bland annat. Ofta i kombination med hög intelligens. Även Isaac Newton sägs passa in i samma fack. Bob Dylan ej att förglömma, och Henry David Thoreau. Listorna växer ständigt.
Ja, att förse berömda personer med neuropsykiatriska diagnoser är i dag en hel industri. Experterna tycks tävla om att hitta de rätta beteckningarna på allsköns genier och excentriker, levande och döda. Mozart, Edison, Kafka, van Gogh - alla tillskrivs neurologiska bokstavskombinationer - liksom Bill Gates, Woody Allen och (givetvis) Michael Jackson. Inte ens rent fiktiva personer lämnas i fred, däribland Pippi Långstrump och Hercule Poirot.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons