Annons

Ivar Arpi:Egna barn och andras hedersförtryckta ungar

Fadime Sahindals begravning i Uppsala Domkyrka, 2002. Hon hedersmördades av sin far.
Fadime Sahindals begravning i Uppsala Domkyrka, 2002. Hon hedersmördades av sin far. Foto: OLA TORKELSSON
Uppdaterad
Publicerad

Mycket tyder på att socialtjänstlagen inte följs när det handlar om barn och ungdomar som lever under hedersförtryck. Socialtjänsten har svårt att hantera dessa fall. Bland annat beror det på tanken om att hålla ihop familjen, vilket inte riktigt fungerar när det gäller hedersförtryck. Nyligen skrev Azam Qarai, från Kvinnors nätverk och Linnamottagningen, om ett par fall där flickor lämnats tillbaka till sina föräldrar. ”I det ena fallet motiverade socialtjänsten beslutet med att föräldrarna sagt ”att de ska sluta slå” samt att fadern tackat ja till att ta emot stöd för att arbeta med aggressioner han tidigare inte kunnat kontrollera. Ingen hänsyn togs till övrig oro och problematik, exempelvis bortgifte eller utförande ur landet. Hemtagningen skulle ske ett par månader efter att flickan utsatts för så pass grovt våld att hon blev inlagd på sjukhus under två nätter.” (Aftonbladet 26/10)

Det är uppenbart att barnperspektivet prioriterats bort här. Socialtjänstlagen innebär att man först måste uttömma alla frivilliga möjligheter när det kommer till insatser mot barn och familjer. Under den tiden läggs barn- och ungdomsperspektivet åt sidan, vilket blir ett dilemma i det praktiska arbetet. Man klarar inte av att ha två bollar i luften samtidigt.

Annons
Annons
Annons