Efter Skugge blev mejlen livsfarliga

Under strecket
Publicerad
Annons

Detta är en varningstext:
Häromdagen fick jag ett mejl från Linda Skugge. Det började med den hövliga frågan om jag mådde bra, vilket jag gjorde. Åtminstone fram tills jag läst fortsättningen. För där framgick att någonstans ute i cyberrymden finns en person som utger sig för att vara Karin Thunberg - och till och med har min SvD-adress. Denna falska person hade skrivit ett brev till Skugge med ord som inte bör upprepas. Och undertecknat spyan med mitt namn.
Tack och lov var Linda Skugge hygglig nog att berätta vad som hänt.

Nu sitter jag här och undrar om det är fler som drabbats, om det finns andra som fått hatbrev från mig. Eller kärleksbrev. Eller kravbrev. Eller något annat brev som jag är oskyldig till och ovetande om. Tanken gör mig skräckslagen.
Och inte blir det bättre av att alltihop tycks vara obegripligt. Rent tekniskt. När jag frågar experter svarar de svävande att sånt kan hända. Ute i datavärlden ”fortplantar sig lite sånt där”. Filter på mejlservrar är ingen garanti. Dessutom lär jag
dela mitt öde med andra: ”Du ska inte tro att du är ensam.”
Nähä, det gör inte det hela bättre.
För det betyder, i förlängningen, att vi aldrig kan utgå från att inkommande mejlbrev är skrivna av de människor som utger sig för att vara avsändarna. Vilket, i nästa steg, innebär att vi aldrig kan lita på innehållet.
Världen är full av faror. Datatekniken gjorde den inte mindre riskabel.
Ändå tänker jag inte dra den naiva slutsatsen att allt var bättre förr, när vi skickade meddelanden via brevduvor, ungefär. För det är inte sant.
Själv kan jag, åtminstone teoretiskt, ligga kvar hemma i sängen och skriva mina kolumner. Vilket jag ofta gör, tidigt på morgonen, medan världen ännu är nymornad. Några är mest kreativa i bilen. Eller i duschen. Andra löser problem när de joggar i skogen, ensamma och svettiga. För mig är gläntan mellan sömn och vakenhet den mest skapande. Om jag någonsin kommit på en ny eller egen tanke så är det under täcket, till synes sovande. Det är sånt man måste lära sina närmaste. Att man
kan arbeta trots att det inte syns, utanpå.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons