Annons

Efter höjningarna – så förhandlar du boräntan

Ett ypperligt tillfälle att pruta och förhandla. Det menar flera bedömare efter att flera banker har höjt sina boräntor.

– Titta på hur stor skillnaden är mellan listränta och snittränta, och om man kan få lägre hos en annan bank, råder Ylva Yngvesson.

Publicerad
Efter reklamen visas:
Fem argument som tystar banken

Först nu, flera veckor efter Riksbankens räntehöjning, har bank efter bank meddelat att de höjer sina listräntor på bolån. Flera banker har motiverat höjningarna med ökade upplåningskostnader men det köper inte Christina Söderberg, sparekonom på Compricer.

– Bankerna ser ser en chans att höja men man vill inte vara först. Så när några hade höjt, följde andra efter. Det är lite ett oligopol där man gör som andra gör, säger hon.

När bankerna höjer sina boräntor märks det direkt hos många svenska hushåll. En klar majoritet har bolån med kort löptid, ofta på 3 månader.

Annons

Men höjningarna ger också en möjlighet till bankkunderna att förhandla och pruta på boräntorna. Alla bolåneinstitut har inte heller höjt sin ränta utan ligger kvar på samma nivå som i höstas.

Nu är det vi bolånetagare som tar smällen, tidigare har det varit bankerna

Ylva Yngvesson, oberoende privatekonomisk analytiker, råder den som vill förhandla att titta på genomsnittsräntan och noga undersöka vad konkurrenterna kan ge för ränta innan man talar med sin bank.

– Hör med flera banker vad de kan erbjuda. Det är enkelt att göra en förfrågan på nätet på flera håll, säger Ylva Yngvesson.

Hon är övertygad om att det går att diskutera bolåneräntan med banken och ifrågasätter om bankernas kostnader verkligen har ökat lika mycket som Riksbankens räntehöjning.

– Det klart att banken har en marginal. Obligationsräntorna är väldigt låga så ökningen för kostnaderna behöver inte ha varit så hög som 0,25 procentenheter, säger hon.

Christina Söderberg resonerar på samma sätt. Hon konstaterar att bankernas marginaler ligger på 1,55 procent och menar att de historiskt har varit lägre.

– Nu är det vi bolånetagare som tar smällen, tidigare har det varit bankerna, säger hon.

Söderberg har tittat på hur bankerna har agerat tidigare när Riksbanken höjt eller sänkt reporäntan.

– Under den period då räntorna gick ned från 0,75 procent till minus 0,5 procent sänkte bankerna med hälften av vad reporäntan gick ned. Men när reporäntan gick upp höjde bankerna med dubbelt så mycket, säger hon.

Nu finns en ny kategori nya uppstickare. Det gäller att man inte glömmer bort dem.

1/2

”Nu är det vi bolånetagare som tar smällen, tidigare har det varit bankerna” säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer.

Foto: Malin Hoelstad
2/2

”Hör med flera banker vad de kan erbjuda. Det är enkelt att göra en förfrågan på nätet på flera håll” säger Ylva Yngvesson.

Foto: Leo Sellén/TT

Tomas Pousette, tidigare chefsekonom på SBAB och nu fristående konsult, påminner om att även titta på vad de mindre uppstickarna kan erbjuda.

– Alla har inte höjt. Hypoteket har inte ändrat sin tremånadersränta exempelvis, medan Stabelo har gjort det, säger han och tycker att de nya aktörerna bidrar till att det numera finns en större valmöjlighet för bolånekunder.

– Paletten har blivit bredare än vad den har varit. Förr sågs Länsförsäkringar, Skandia och Danske bank, som uppstickare. Men nu finns en ny kategori nya uppstickare. Det gäller att man inte glömmer bort dem.

Hur ser konkurrensen ut?

– Över tid minskar marknadsandelarna för storbankerna, även om det går sakta.

Ett annat sätt att förhandla med banken är att öppna för att binda sina bolån. För banken innebär det att hushållet förblir kund under en bestämd tid alternativt måste betala ränteskillnadsersättning.

Ylva Yngvesson tycker inte att hushållen ska akta sig för att binda sin ränta, eftersom flera bundna räntor ligger i samma härad som den rörliga tremånadersräntan.

– Att binda på två år behöver inte bli en dålig affär om man vet att man ska bo kvar, säger hon.

Annons
Annons
Annons

”Nu är det vi bolånetagare som tar smällen, tidigare har det varit bankerna” säger Christina Söderberg, sparekonom på Compricer.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

”Hör med flera banker vad de kan erbjuda. Det är enkelt att göra en förfrågan på nätet på flera håll” säger Ylva Yngvesson.

Foto: Leo Sellén/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons