Kurtisanen som inte hade vett att inse sin plats

”Dumma fruntimret” lever vidare långt efter att hon giljotinerats. Olympe de Gouges idéer var för radikala även under den franska revolutionen. Hon levde minst ett sekel för tidigt. Dick Harrison berättar om en stark kvinna som fick upprättelse efter döden.

Under strecket
Publicerad
Olympe de Gouges 1748–1793.

Olympe de Gouges 1748–1793.

Foto: Ill: Thomas Molén
Olympe de Gouges, målad av Alexandre Kucharski circa 1787, sex år före hennes avrättning i giljotinen.

Olympe de Gouges, målad av Alexandre Kucharski circa 1787, sex år före hennes avrättning i giljotinen.

Foto: Wikimedia
Något beskuret porträtt av Olympe de Gouges från 1784.

Något beskuret porträtt av Olympe de Gouges från 1784.

Foto: Bridgeman Art Library/IBL
Annons

Om mor och far fått bestämma hade Marie Gouze, som föddes i sydfranska Montauban år 1748, blivit en vanlig hustru och mor. Till en början tycktes allt gå enligt planerna. Hon lärde sig läsa och skriva hos nunnorna i byn och giftes bort när hon var 17 år. Det kärlekslösa äktenskapet varade bara i ett år, varefter maken dog. Sedan gjorde Marie precis vad hon inte förväntades göra – for till Paris, bytte namn till Olympe de Gouges och blev kurtisan.

I den franska huvudstaden försörjdes Marie alias Olympe av män som åtrådde henne, men hon lät sig också ledas in i salongernas värld – de miljöer där upplysningstidens idéer blomstrade och taket var högt för utopiska visioner. I mitten av 1780-talet började hon publicera sig.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons