Duktigheten framför allt

Berättelsen om Alice Teodorescus resa från diktaturens Rumänien till det politiska redaktörskapet på Göteborgs-Posten är fascinerande – men tecknar en bild av ett samhälle där endast den framgångsrike förtjänar en plats.

Publicerad
Alice Teodorescu.

Alice Teodorescu.

Foto: Mattias Ahlm
Annons

Alice Teodorescu ägnar större delen av sitt sommarprat åt att berätta om sin klassresa, från barndomens flykt från Ceaușescus Rumänien till hennes position idag, som borgerlig ledarskribent och politisk redaktör för Göteborgs-Posten. Det är onekligen en fascinerande livsberättelse; familjen kom som flyktingar till Lund 1989, där Teodorescu växte upp. Hon berättar om uppväxtens erfarenheter, som hon delat med många flyktingar: upplevelsen av att sakna ett språk, obefintliga kontaktnät, en omvänd klassresa in i fattigdom och utanförskap.

Det hade varit en intressant berättelse om inte varje redogörelse kantats av förutsägbara ideologiska sensmoraler. Teodorescu talar om den hotade yttrandefriheten i samtiden och sin vurm för individens självbestämmanderätt. Hon hyllar duktigheten som väg till framgång och skryter om hur hon som skolelev prioriterade Kafka, Boye och Rushdie framför tvillingböckerna, hur hon dansade balett, målade akvarell, sjöng i kör – till och med blev vald till klassens Lucia i konkurrens mot idel blonda flickor.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons