Annons

Alla vetDubbla Oscarsvinnarens nya film förblir tom och platt

Penélope Cruz och Javier Bardem i ”Alla vet”.
Penélope Cruz och Javier Bardem i ”Alla vet”. Foto: Scanbox

”Alla vet” är som Asghar Farhadis egen semesterfilm som aldrig blir underhållande, drabbande eller särskilt raffinerad.

Publicerad

Alla som sett en film av Asghar Farhadi vet att det handlar mer om det som varit än det som är. Kanske inte alldeles ovanligt, men i särskild grad gäller det den iranske regissören. Med små och stora ansträngningar, helt märkbart och mer sömlöst, har Farhadi flera gånger visat sin fina förmåga att binda ihop presens med dåtid: ett uppslitande vittnesmål i ”Nader och Simin – en separation”, en blick i bilens backspegel i ”Det förflutna”, en suggestivt mångbottnad ”bostadskris” i ”The salesman”, Farhadis förra film som förlänade regissören en andra utlands-Oscar.

Att det förflutna är Farhadis trademark tar även pressmaterialet till senaste filmen fasta på. ”Ditt förflutna kan förändra hela din framtid”, heter det dramatiskt i beskrivningen till denna soldränkta spanska utflykt, ”Alla vet”. Här ringer kyrkklockorna omgående, de stora kugghjulens mekanik zoomas in, signalerar tradition och tid som hunnit ikapp; samtidigt som tidningsklipp förbereds med tunna handskar. För handen ligger nämligen både bröllop och brott, såväl melodram som thriller, när Penélope Cruz utflugna dotter Laura återvänder med tre barn från Argentina för att fira systerns giftermål i den lilla pittoreska barndomsbyn.
Farhadi lutar sig rejält mot välkända spanska dofter – står han till och med och faller med dem? Nyskördade vindruvor, gammal kärlek, de vuxnas stelnade gester, de yngres mer sökande uttryck. Det är yvigt fast förutsägbart och nog betydligt roligare att vara i än att titta på. För än hur karismatiska skådespelare – Javier Bardem spelar Lauras ungdomskärlek i uppkavlad flanellskjorta; Ricardo Darín hennes vackert grånade man som tvingas sluta upp från Argentina – är det inga rollprestationer att minnas.

Annons
Annons
Annons